Målbeskrivningen, Dominanta och recessiva anlag, Kromosomantal och Könskromosombundet arv

Målbeskrivningen
Målbeskrivningen fick ni på papper i dag. Jag har även mejlat ut den till er och era föräldrar. Om du ändå inte har någon målbeskrivning finns den att hämta på webbsidan som heter Åsas no. länk finns i spalten här intill.


Dominanta och recessiva anlag
Vi pratade lite om vilka anlag som är dominanta och vilka som är recessiva. Det är inget man ska lära sig utantill, men det kan vara kul att fundera lite på det.

Exempel på dominanta anlag:

• Lockigt hår
• Fylliga läppar
• Grop i hakan
• Skrattgropar
• Fräknar
• Fria öronsnibbar
• Vida näsborrar

Kromosomantal hos några olika växter och djur

Könskromosombundet arv Anlaget för röd-grön färgblindhet orsakas av ett recessivt anlag som kan finnas i X-kromosomen men inte i Y-kromosomen. En kvinna kan bära på ett anlag för färgblindhet i sin ena X-kromosom utan att vara färgblind. Det beror på att hon har anlag för normalt färgseende i den andra X-kromosomen och det räcker. En man har ju bara en enda X-kromosom, och om den har anlaget för färgblindhet så blir personen färgblind eftersom det inte finns någon mer X-kromosom som kan kompensera för felet.

Vi fyllde i några korsningsscheman och undersökte hur arvsgången blir i sådana här fall. Intressant, eller hur?

Albinism
Vi pratade om albinism som är en sjukdom som ärvs recessivt. Albinism medför att man har brist på pigment i ögon, hår och hud. 1/70 bär på anlaget. Hur stor är chansen/risken att två anlagsbärare träffas och får barn? Hur stor är Chansen/risken att barnen ärver sjukdomen? Ja, det funderade vi lite på. Vi återkommer till detta.



Minigrupparbeten Som avslutning gjorde vi väldigt små grupparbeten om olika saker som har med genetik att göra.

Gammalt genetikprov

Jag glömde bort att vi även hann med att göra G-delen på ett gammalt genetikprov som satt och skräpade i en av mina pärmar.

Korsord, Hur anlag ärvs och Korsningsscheman

Korsord
Vi inledde lektionen med en lätt (nåja) uppvärmning för att ställa in hjärnan i genetikläge:


Hur anlag ärvs
Jag berättade om hur anlag ärvs och vi antecknade några nya ord:

• Homozygot = Två likadana anlag
• Heterozygot = Två olika anlag
• Dominant anlag = Anlag som slår igenom,"vinner".Till exempel anlaget för brunögonfärg.
• Recessivt anlag = Anlag som inte slår igenom, det anlag som "förlorar". Till exempel anlag för blå ögonfärg.

Korsningsscheman
De flesta gillar att göra korsningsscheman, jag också. Jag gick igenom några klassiska exempel som visar hur ögonfärg ärvs när det gäller blå och bruna ögon. Ni fick även tillfälle att fundera lite på egen hand.


Tyvärr syns det inte vad det står i hjälprutan här ovanför. Jag skriver det här också:

• Vi har dubbla arvsanlag. Ena anlaget har vi fått från vår mamma och det andra från vår pappa.
• En person som har fått två likadana anlag kallas homozygot. (Till exempel anlag för bruna ögon från mamma och anlag för bruna ögon från pappa.)
• En person med två olika anlag kallas homozygot. (Till exempel anlag för bruna ögon från mamma och anlag för blå ögon från pappa.)
• Ett dominant anlag skrivs med stor bokstav.
• Ett recessivt anlag skrivs med liten bokstav.

B = Anlag för bruna ögon
b = Anlag för blå ögon

Anlagskombinationen Bb ger bruna ögon eftersom brunt dominerar över blått. Anlagskombinationen BB ger givetvis bruna ögon.
Anlagskombinationen bb ger blå ögon.

Exempel 1
Albert är brunögd och har anlagen Bb. Det betyder att han har ett anlag för bruna ögon och ett anlag för blå ögon.Hälften av hans spermier kommer att innehålla anlag för bruna ögon och hälften av spermierna kommer att innehålla anlag för blå ögon.

Beata är också brunögd och har anlagen Bb. Det betyder att hon har har ett anlag för bruna ögon och ett anlag för blå ögon. Hälften av hennes ägg kommer att innehålla anlag för bruna ögon och hälften av äggen kommer att innehålla anlag för blå ögon.

I den lodräta raden(nedåt) skiver vi vilka ögonfärgsanlag spermierna kan ha. I den vågräta raden skriver vi vilka ögonfärgsanlag äggen kan ha. I rutorna ser vi hur dessa anlag kan kombineras.

• Om spermien med anlaget B befruktar ägget som har anlaget B får barnet anlagskombinationen BB och därmed bruna ögon.
• Om spermien med anlagetb befruktar ägget som har anlaget B får barnet anlagskombinationen Bb och därmed bruna ögon.
• Om spermien med anlaget b befruktar ägget som har anlaget b får barnet anlagskombinationen bb och därmed blå ögon.

I korsningsschemat ser vi att det är 3/4 = 75% chans att barnet får bruna ögon och 1/4 = 25 % chans att barnet får blå ögon.


Exempel 2
Albert är brunögd och har anlagen BB. Det betyder att han har två anlag för bruna ögon. Han kan därför bara tillverka spermier med anlag för bruna ögon, B.

Beata är blåögd och har anlagen bb. Det betyder att hon har två anlag för blå ögon. Hennes ägg innehåller därför bara anlag för blå ögon.



I korsningsschemat kan vi se att 100% av barnen får bruna ögon. Men eftersom alla har anlag för blå ögon finns det en möjlighet för dem att få blåögda barn i framtiden.

Proteintillverkning i cellerna

DNA har två uppgifter, dels att föra arvet vidare och dels att vara ett recept på proteiner.

Generna styr allt som händer i cellen. De gör att cellen kan växa, arbeta och dela sig. Cellerna består huvudsakligen av proteiner. Proteinerna tillverkas i ribosomerna utifrån en receptkopia som DNA sänder ut från cellkärnan. I ribosomerna kopplas aminosyror ihop till proteiner.

Vi tittade på den här bilden på overhead och skrev bildtext till den.

DNA kopierar sig själv och Mitos och meios

Repetition och en funderare

Först repeterade vi:



Och sedan funderade vi lite:

Var på listan ska man klämma in DNA-molekylen?

DNA kopierar sig själv
Cellerna i kroppen lever och dör. De celler som dör måste ersättas med nya. DNA:t måste finnas med i de nya cellerna. Så här går det till när DNA-molekylen kopierar sig själv innan en cell delar sig i två:


DNA-molekylen delar upp sig som ett blixtlås, i två enkelsträngar. Fria byggstenar plockas in och binds till de två enkelsträngarna. Stegpinnarna byggs upp av kvävebaser. Det finns fyra olika kvävebaser, A, T, C och G. A sitter alltid ihop med T och C sitter alltid ihop med G.

Vanlig celldelning (mitos) och reduktionsdelning (meios)
Vid vanlig celldelning kopierar DNA sig själv och sedan delar sig cellen i två likadana celler.
Före celldelningen: Till exempel en vanlig muskelcell med 46 kromosomer
Efter celldelningen: Två muskelceller med 46 kromosomer.

Reduktionsdelning sker när ägg och spermier ska tillverkas. En cell med 46 kromosomer delar sig och två ägg med 23 kromosomer var bildas. Samma sak händer när spermier bildas. En cell med 46 kromosomer delar sig och och två spermier med 23 kromosomer var bildas.

Ägg och spermier har alltså 23 kromosomer var. När de träffas, vid befruktningen, blir antalet kromosomer: 23+23=46 som det ska vara hos en människa.

Schemat

I morgon, onsdag börjar alla i 9c 8.20. Vi ses!

Introduktion, Arv och miljö och Grundläggande begrepp

Introduktion
Vad är genetik ?

Från Wikipedia:
Genetik, ärftlighetslära, är en vetenskap inom biologin som studerar hur egenskaper nedärvs, hur arvsmassan är uppbyggd och fungerar, hur förändringar av generna (arvsanlagen) uppstår, samt den biologiska variationen.

Det låter lite torrt kanske, men jag lovar, det är det inte. (Som ni märkte i dag). Kursen kommer också att handla om genteknik, genetiska sjukdomar, etiska frågor och växt-och djurförädling.

Arv och miljö
I dag diskuterade vi vilka egenskaper man kan ärva från sina föräldrar och vilka egenskaper som påverkas av uppväxtmiljön. Man ärver hår- och ögonfärg men inte solbränna och vältränade muskler. Däremellan finns en stor gråzon, många egenskaper beror på både arv och miljö. Man kan ju ha medfödd talang eller fallenhet för något, till exempel att sjunga, men om man aldring för möjlighet att träna på det kommer man inte att bli så bra på att sjunga (som man hade kunnat bli med lite träning).

Grundläggande begrepp
Vi gick igenom nya begrepp och repeterade gamla:

• cell
• cellkärna
• kromosomer
• könskromosomer
  
• DNA-molekyl
• gen

Kromosomerna med DNA-molekylerna finns i cellkärnan i alla celler. En gen är en bit av en DNA-molekyl. DNA-molekylen liknar en spiralvriden stege med stegpinnarna AT, TA, CG och GC. Stegpinnarna bildar tillsammans "meningar" som kallas arvsanlag eller gener.

Människor har 23 kromosompar (46 kromosomer). Det 23:e paret är könskromosomerna. På bilden ser vi att kromosomerna i det 23:e paret betecknas X och Y. Kommer dessa kromosomer från en man eller en kvinna? Ja, det stämmer, kombinationen XY betyder man (och XX betyder kvinna.)

Träningsuppgifter inför nationella no-provet

Här är uppgifterna som eleverna arbetade med i smågrupper i dag. Vid första anblicken kanske uppgifterna verkar ganska lätta, men det krävs att man verkligen kan motivera sitt svar. Till exempel räcker det inte med att svara att kläderna isolerar bra och förklara vad som menas med bra isolering på fråga 4.


1. I Paris finns det 300 meter höga Eiffeltornet. I själva verket är det inte exakt 300 meter, utan dess höjd varierar under ett år med cirka 15 cm. Förklara varför höjden ändrar sig så pass mycket.

2.En dag töar det. Överallt ligger det våt kramsnö. Några elever kramar en snöboll. Sedan sticker de en termometer i snöbollen. Den visar 0 grader C. Under fem minuter håller de i tur och ordning snöbollen i sina varma händer. Vad visar termometern i snöbollen efter fem minuter?

• mer än 0 grader C (plusgrader)
• lika med 0 grader C
• mindre än 0 grader C (minusgrader)

Förklara hur du tänkte.

3. En elektrisk koppling innehåller ett batteri och tre glödlampor. Alla glödlampor lyser. Då en av lamporna skruvas ur slocknar en av de två övriga lamporna. Rita ett kopplingsschema som fungerar på detta sätt.

4. Antoinetta är på Antarktis. Där är temperaturen –33° C i dag. Hur kommer det sig att hennes kroppstemperatur ändå är 37° C?

5. Här nedanför ser du två likadana fönster. Det vänstra fönstret har träffats av en sten som någon kastat. (Tyvärr syns inte sprickorna i fönstret på den här bilden) Det andra fönstret har träffats av en tennisboll (med samma vikt och hastighet som stenen) men det blev ingen spricka i det fönstret.

Varför orsakar stenens träff en spricka i fönstret, men inte tennisbollens träff?

Träning inför nationella no-prov

I dag började vi att träna för nationella provet i no. Det kommer att finnas prov i fysik, kemi och biologi men varje skola får bara göra ett av proven. Det kommer att bli spännande att se vilket prov de skickar till oss. Vilket hoppas du på? Jag hoppas att vi får göra fysikprovet, men vi får se. Det blir nog bra hur som helst.

Det är svårt att lägga upp träningen inför ett nationellt prov i no eftersom det aldrig tidigare givits något. Det finns inga ledtrådar att följa. Skolverkets kursplaner är ju väldigt allmänt skrivna, så där får man inte heller särskilt mycket hjälp. Jag har i alla fall sammanställt lite olika uppgifter som jag har samlat in från olika håll, *TIMSS är en källa.

Eleverna arbetade i grupper om fyra med fem olika fysikuppgifter. Uppgifterna handlade om värme, ellära och energi. Eleverna diskuterade uppgifterna tillsammans och en sekreterare skrev ned svaren. Vid lektionens slut fick grupperna berätta hur de löst uppgifterna och vi redde ut en och annan trasslig tanke. Det gick bra.


*TIMSS är studier av elevers kunskaper i matematik och naturkunskap som organiseras av IEA (The International Association for the Evaluation of Educational Achievement), en internationell organisation som genomför studier för att jämföra länders skolsystem.

Kemiprovet och tidig onsdagsmorgon

Hoppas att det gick bra för er allihopa på kemiprovet i dag.

I morgon har vi helklass på laborationstimmen, alla börjar 8.20.

Alkalimetaller igen

I ett tidigare inlägg, under rubriken "Alkalimetaller" lovade jag att återkomma med svaret på en fråga:

Varför blir reaktionen med natrium häftigare än reaktionen med litium? Varför blir reaktionen ännu häftigare med kalium? Fundera lite på det. Jag återkommer.

Ju längre bort från (den positiva) kärnan den yttersta elektronen är, desto lättare har den att sticka!

Därför reagerar natrium häftigare än litium. Ju längre ned i gruppen man kommer, desto häftigare reaktion.

Forsättning på laborationen kopparatomer kan bli kopparjoner

Det slemmiga blå uppkommer vid pluspolen. Detta händer där:


Cu -> Cu2+ + 2e-

Man kan också skriva det så här:

Cu - 2e- -> Cu2+

Jaha vad betyder detta?

Jo, pluspolen har underskott på elektroner och "suger åt sig" elektroner från kopparatomerna som finns i elektroderna. (Elektroderna= kopparpinnarna som är nedstoppade i u-röret)Av kopparatomerna har det bildats kopparjoner som ger lösningen blåturkos färg.

Laboration: Hur kopparjoner blir kopparatomer och tvärt om

Först säkerhetsgenomgång, sedan skyddsrock och skyddsbrillor på.

Här har vi en vattenlösning av jonföreningen kopparsulfat. I vattnet "simmar" kopparjoner, Cu2+ och sulfatjoner, SO42- omkring fritt. Den fina färgen kommer från kopparjonerna.



Först hällde varje grupp kopparsulfat i ett u-rör och satte dit två grafit (=kol) elektroder. Sedan anslöt de elektroderna till spänningskuben och ställde in spänningen på cirka 20 V, likström.


Efter några minuter såg det ut så här:


På elektroden som var kopplad till minuspolen började något orangebrunt skrofs att sätta sig.

Vad är det?

Tja, vi får fundera lite. Vad finns i den turkosblå lösningen? Jo, Cu2+ och SO42-. Vilken av dessa joner attraheras (=dras till) minuspolen? Det måste ju vara kopparjonen eftersom den är positiv och minuspolen är negativ. Motsatserna dras till varandra.

Vad händer med kopparjonerna när de kommer till minuspolen? Jo, vid minuspolen pumpas elektroner ut. Varje kopparjon tar upp två elektroner var och blir då kopparatomer. Fast koppar har bildats och det är det som ser ut som orangebrunt skrofs.

Bra!

Vi diskade ur u-rören, hämtade kopparelektroder och gjorde samma försök igen, fast nu med kaliumnitrat löst i vattnet. Kaliumnitratet har bara en biroll, det bryr vi oss inte om så mycket.


Kaliumnitrat i vattenlösning. Kaliumjoner, K+ och nitratjoner NO3- "simmar" omkring fritt i vattnet.


Vi kopplade in kopparelektroderna till spänningskuben och ställde in den på cirka 20 V.



Efter en stund kunde man se att ett till synes slemmigt stråk hade bildats i u-röret. "Slemmets" färg kändes bekant - snyggt turkosblått. Hum, vad är nu detta? Det måste vara kopparjoner! Det är ju samma färg som kopparsulfatet i förra experimentet hade. Javisst är det så.

Vad har hänt?

Hinner inte skriv mer i kväll, måste laga mat, fortsättning följer.

Målbeskrivningen

Här är några kortfattade kommentarer till målbeskrivningen.

G

• 11 grundämnen. Titta på sidan 40 eller 80 i din kemibok om du inte kan de kemiska beteckningarna.
• Atomens delar; proton(+), neutron(oladad), elektron(-), skal och kärna är de delar som du ska kunna. Titta på ett arbetsblad som heter Atomen eller titta på tidigare blogginlägg.
• Atomnummer = antal protoner (i atomkärnan).
• Alla ämnen som tillhör samma period (=rad, vågrätt) i periodiska systemet har lika många elektronskal.
• Alla ämnen som tillhör samma grupp (kolumn, lodrätt) i periodiska systemet har lika många elektroner i yttersta skalet.
• En positiv jon bildas när en atom avger en eller flera elektroner. Exempel på positiva joner är Li+, Mg2+ och Al3+.
• En negativ jon bildas när en atom tar upp en eller flera elektroner. Exempel på negativa joner är Br-, Cl- och O2-.
• Två jonföreningar: NaCl Natriumklorid (vanligt salt som man har på pommes frites) och MgO Magnesiumoxid (det där vita pulvret som bildas efter att en bit magnesiumband har brunnit med skarpt sken).
• Mendelejev kan du läsa om här på bloggen i ett tidigare inlägg.

Resterande punkter utgår tyvärr eftersom vi inte hann med att gå igenom dem.

VG

• Grundämnenas kemiska beteckningar hittar du på sidan 40 och 80 i din kemibok.
• K-skalet: 2elektroner, L-skalet 8 elektroner och M-skalet resten (18).
• Masstal = Antalet protoner + neutroner (i atomkärnan)
• Se periodiska systemet
• Stryk över ordet fyra och skriv i stället tre. Se periodiska systemet.
• Se periodiska systemet.
• Se periodiska systemet.
• Ädelgasstruktur = 8 elektroner i yttersta skalet. Stabilt. (Dr A)
• Ämnena i grupp 1 har en valenselektron (valenselektron= elektron i yttersta skalet) som de gärna avger och bildar då joner med laddningen 1+. När de har avgett elektronen har de 8 elektroner i yttersta skalet. (Om det nu finns så många. Väte har ingen elektron alls kvar sedan den avgett sin enda. Litium har två elektroner kvar sedan den avgett en. Men nåja K-skalet är fullt så det är lugnt.)
  
• Ämnena i grupp 2 har två valenselektroner som de gärna avger och bildar då joner med laddningen 2+. När de har avgett elektronerna har de 8 elektroner i yttersta skalet. (Om det nu finns så många. Beryllium har två elektroner kvar sedan den avgett två. Men det är ingen fara, K-skalet är i alla fall fullt.)
• Ämnena i grupp 6 har 6 elektroner i yttersta skalet och de tar gärna upp två elektroner för att uppnå ädelgasstruktur. De bildar alltså joner med laddningen 2-.
• Ämnena i grupp 7 har 7 elektroner i yttersta skalet och de tar gärna upp enelektron för att uppnå ädelgasstruktur. De bildar alltså joner med laddningen 1-.
• Se häftet som jag visar upp på bilden längre ned i bloggen. Även sidan 11 passar in här.

Resterande punkter utgår på grund av att vi inte har hunnit att gå igenom dem.

Repetition och Formler för jonföreningar

Repetition: När atomer blir joner

• En del atomer tar upp elektroner när de bildar joner. Dessa joner blir negativt laddade.
  
• Andra atomer avger elektroner när de bildar joner. Dessa joner blir positivt laddade.
  
• Elektronerna strävar alltid efter att det ska finnas åtta elektroner i yttersta skalet. Ibland tas elektroner upp för att det ska bli åtta i yttersta skalet och ibland avges elektroner för att det ska bli åtta i yttersta skalet.
  
• Grundämnen med en, två eller tre elektroner i sitt yttersta skal bildar joner genom att avge dessa elektroner. Då bildas positiva joner.
  
• Grundämnen med fem, sex eller sju elektroner i yttersta skalet bildar joner genom att ta upp så många elektroner som krävs för att det ska bli åtta i yttersta skalet. Då bildas negativa joner.

Slå upp din kemibok på sidan 40 och titta.

Ämnena i grupp 1, väte, litium, natrium, kalium, osv har en elektron i yttersta skalet. Den avger de gärna och då bildas en jon med laddningen +1.

Ämnena i grupp 2, beryllium, magnesium, kalcium, strontium, barium osv har två elektroner i yttersta skalet. Dessa avger de gärna och då bildas en jon med laddningen +2.

Ämnena i grupp 6, syre, svavel, selen osv har sex elektroner i yttersta skalet. De tar gärna upp två elektroner och bildar joner med laddningen 2-.

Ämnena i grupp 7, fluor, klor, brom, jod osv har sju elektroner i yttersta skalet. De tar gärna upp en elektron och bildar joner med laddningen -1.

Ämnena i grupp 8, neon, argon, krypton osv har åtta elektroner i yttersta skalet. De reagerar därför inte gärna.

Formler för salter

Ta fram ditt häfte, som ser ut så här:



I ett tidigare inlägg här på bloggen har jag lagt upp en liten film som visar hur det går till när natrium reagerar med klorgas. Titta gärna på den igen. Vid reaktionen bildas ett salt, natriumklorid, NaCl. Det är vanligt hushållssalt som man har på popcornen.

Före reaktionen:

Natriumatom, Na ..........Kloratom, Cl

K L M ..............................K L M

2 8 1 .................................2 8 7

Natrium har en elektron i yttersta skalet. Den elektronen avger natrium gärna. När det är gjort har natrium åtta elektroner i yttersta skalet, vilket den strävar efter.
Klor har sju elektroner i yttersta skalet. Kloratomen tar gärna upp en elektron för att få åtta elektroner i yttersta skalet.

Som ni ser kompletterar dessa ämnen varndra väl. Båda strävar efter att få åtta elektroner i yttersta skalet. Natrium uppnår det målet genom att avge en elektron. Klor uppnår målet genom att ta upp en elektron. Alltså flyttas elektronen från natriumatomen till kloratomen. Båda får på så sätt åtta elektroner i yttersta skalet och och båda är nöjda. En natriumjon, Na+ och en kloridjon, Cl- har bildats.

Efter reaktionen:
Natriumjon, Na+.......Kloridjon, Cl -
K L M .........................K L M
2 8 1 ............................2 8 7

Vi gick igenom detta noggrant på lektionen. Jag tror att det bästa är att läsa igenom häftet.
Det roligaste sparade vi till sist:

Formler

I en jonförening skriver man alltid den positiva jonen först.

I morgon är det dags igen!

Vässa pennorna, läs igenom det senaste på nobloggen och sedan är du i toppform inför morgondagen.



Vi ses!

.