Nu har nobloggen stängt, men jag har startat tre nya nobloggar. Dem hittar du här:
No 6a
No 6b
No 6c
Ha det bra!
onsdag 26 augusti 2009
torsdag 18 juni 2009
Sommarlov!
Ha ett riktigt skönt sommarlov. Lycka till i gymnasiet. Mejla eller skicka ett meddelande på FB och berätta hur det går för er.
fredag 12 juni 2009
Evolutionen (Ett skolprojekt) Del 1/4
Nu finns äntligen filmen om evolutionen på you tube! Det är tre killar i 9c som har gjort den i stället för att lämna in ett häfte om evolutionen. Se alla delar, det finns en hel del kul humor i de senare delarna. Tack för att ni lade upp detta på tuben, Anton Holm, Christian Berger och Alexander Ortiz.
onsdag 20 maj 2009
Nationella provet del B - Laborationen
Hela den här korta veckan går åt till att genomföra den laborativa delen av nationella provet. Vi kommer även att behöva använda måndag och tisdag nästa vecka till detta.
Att ha ett praktiskt laborationsprov var inte alls så krångligt och bökigt som jag trodde. Det är faktiskt riktigt trevligt. Jag ska börja ha det nästa år.
Att ha ett praktiskt laborationsprov var inte alls så krångligt och bökigt som jag trodde. Det är faktiskt riktigt trevligt. Jag ska börja ha det nästa år.
söndag 17 maj 2009
Vågkraft i Lysekil (reklamfilm från Fortum)
Så här ser det ut när bojarna ligger och guppar på vågorna!
Utanför Lysekil testar Fortum och Uppsala Universitet en ny typ av vågkraftverk. Bojar följer havets rörelser, upp och ner, och en generator på havsbotten omvandlar kraften i små och stora vågor till el. Enligt beräkningar kan vågkraft täcka upp till 10% av jordens energibehov och vår försöksanläggning klarar årsbehovet för 20 hushåll.
Mer sol, vind och vatten
Eleverna fick välja om de ville arbeta enskilt, eller i grupper om två eller tre personer. Sedan valde de en energikälla som de ville lära sig mer om och redovisa för klassen. De förklarade och berättade bland annat om hur energiomvandlingen till el går till, konsekvenser för miljön, ekonomi och framtidsutsikter.
Vågkraft
Försök pågår i havet utanför Lysekil.
Elkraftverk som eldas med fossila bränslen (kol, olja och naturgas)
Kolkraftverk
Greenpeace hänger upp en banderoll med texten "Sluta med kol - rädda planeten" på ett kolkraftverk i Polen.
Kolets andel av energiförsörjningen.
Oljans andel av energiförsörjningen.
Naturgasens andel av energiförsörjningen.
Kärnkraft
Uranbrytning sker i dagbrott.
Kärnkraftens andel av energiförsörjningen.
Solenergi
Solceller
Vindkraft
Vindkraftens andel av energiförsörjningen.
Vattenkraft
Mäktigt vattenkraftverk.
Stora vattenkraftverk i Sverige.
Det finns ungefär 1800 vattenkraftverk i Sverige. De flesta är små, men 200 av dem räknas som stora och det betyder att de har en effekt på 10MW eller mer.
Vattenkraftens andel av energiförsörjningen.
Vågkraft
Försök pågår i havet utanför Lysekil.
Elkraftverk som eldas med fossila bränslen (kol, olja och naturgas)
Kolkraftverk
Greenpeace hänger upp en banderoll med texten "Sluta med kol - rädda planeten" på ett kolkraftverk i Polen.
Kolets andel av energiförsörjningen.
Oljans andel av energiförsörjningen.
Naturgasens andel av energiförsörjningen.
Kärnkraft
Uranbrytning sker i dagbrott.
Kärnkraftens andel av energiförsörjningen.
Solenergi
Solceller
Vindkraft
Vindkraftens andel av energiförsörjningen.
Vattenkraft
Mäktigt vattenkraftverk.
Stora vattenkraftverk i Sverige.
Det finns ungefär 1800 vattenkraftverk i Sverige. De flesta är små, men 200 av dem räknas som stora och det betyder att de har en effekt på 10MW eller mer.
Vattenkraftens andel av energiförsörjningen.
tisdag 12 maj 2009
Mejla mig - du också!
En sak som jag inte hade förutsett när jag började noblogga i februari 2008 var att trevliga personer, oftast lärare, från olika platser i Sverigre skulle börja skicka trevliga mejl till mig. Det är så kul att få mejl från er! Vi kan hjälpas åt med det här jobbet. Ni har så bra idéer och funderingar.
Nyss i Runbyskogen
Nyss i Runbyskogen
Nationella provet i fysik avklarat!
Ja, vad tyckte ni? Svårt, lätt, lagom? Jag tyckte att provet innehöll en del svårigheter, men det var trevligt upplagt och många av frågorna är intressanta att resonera kring. Synd att jag inte får ge exempel på frågor, på grund av sekretessen.
Många tyckte att 2,5 timme var alldeles för lång tid, men endel satt så länge och skrev, så det var bra att det fanns gott om tid.
Många tyckte att 2,5 timme var alldeles för lång tid, men endel satt så länge och skrev, så det var bra att det fanns gott om tid.
måndag 11 maj 2009
Träning till nationella provet i fysik
Här hittar du övningsuppgifter. Ladda ned pdf-filerna, facit finns med! Tänk på att bara göra fysikuppgifterna.
TIMMS 2007
TIMMS 2003
TIMMS, praktiska uppgifter 1997
TIMMS 1995
Ja, nu har ni lite att fundera på!
TIMMS 2007
TIMMS 2003
TIMMS, praktiska uppgifter 1997
TIMMS 1995
Ja, nu har ni lite att fundera på!
Förberedelser inför nationella proven
I morgon klockan 8.20 är det dags för nationellt prov i fysik. Provet håller på ända till klockan 11, så se till att du har med dig något att knapra på och en bok eller tidning som du kan läsa ifall du skulle bli klar innan klockan 11.
Förberedelser
Vi gick igenom provkonstruktörernas exempeluppgifter i dag. De två teoretiska uppgifterna handlade om värme och faserna fast, flytande och gas. Den andra visade ett exempel på hur sista uppgiften på provet kan se ut, den som handlar om att planera ett experiment. Vi diskuterade hur man kunde svara på uppgifterna.
I dag har vi pratat om hur man kan öka sina chanser till ett bra resultat på provet. Till exempel kan man tänka positivt om sin egen förmåga:
Förberedelser
Vi gick igenom provkonstruktörernas exempeluppgifter i dag. De två teoretiska uppgifterna handlade om värme och faserna fast, flytande och gas. Den andra visade ett exempel på hur sista uppgiften på provet kan se ut, den som handlar om att planera ett experiment. Vi diskuterade hur man kunde svara på uppgifterna.
I dag har vi pratat om hur man kan öka sina chanser till ett bra resultat på provet. Till exempel kan man tänka positivt om sin egen förmåga:
- Jag är smart.
- Jag kan tänka logiskt.
- Jag tar en sak i taget.
- Jag är lugn.
Om man är snäll mot sin hjärna och hejar på den, och tänker att den fungerar bra och är duktig på att tänka. Ja, då blir hjärnan mer avspänd och då är det lättare att lirka fram kunskapen.
Ett annat tips inför morgondagen är att inte hoppa över några uppgifter, försök att lösa dem, skriv vad du tror. Det gör inget om det blir fel, man kan ju inte få minuspoäng. Du kan få poäng även om du bara löst hälften av en uppgift.
Så vad ska du ta dig för ikväll? Ja, du kan ju ladda upp med lite musik från Kraftwerk, sedan kan du läsa igenom fysikboken från pärm till pärm. Om jag hittar några bra övningsuppgifter på nätet länkar jag till dem senare i kväll. Så titta in på bloggen lite senare.
Ett annat tips inför morgondagen är att inte hoppa över några uppgifter, försök att lösa dem, skriv vad du tror. Det gör inget om det blir fel, man kan ju inte få minuspoäng. Du kan få poäng även om du bara löst hälften av en uppgift.
Så vad ska du ta dig för ikväll? Ja, du kan ju ladda upp med lite musik från Kraftwerk, sedan kan du läsa igenom fysikboken från pärm till pärm. Om jag hittar några bra övningsuppgifter på nätet länkar jag till dem senare i kväll. Så titta in på bloggen lite senare.
Lugnt i bloggen
Vad har vi haft för oss? Ja förra veckan hade vi temadagar onsdag, torsdag och fredag och det är då de flesta nolektionerna ligger. Därför har det varit lugnt här i nobloggen.
onsdag 6 maj 2009
Kraftwerk - Radioactivity
Apropå kärnkraft och Tyskland (se efterlysning av tysk i 9bs blogg). Det här är Kraftwerk från Dusseldorf, Tyskland. Ralf, Florian och de andra herrarna var verkligen föregångare på 70- och 80-talen inom elektronisk musik. De är kritiska.. men helt underbara.
Kärnkraftverk
Jag tog hjälp av OH-projektorn och gick igenom hur ett kärnkraftverk fungerar. I ett kärnkraftverk skjuter man sönder urankärnor med en neutroner. Detta ger värme, klyvningsprodukter och för varje träffad urankärna frigörs tre neutroner. Dessa skjuter sönder andra urankärnor och kedjereaktionen är igång.
Det blir fler och fler neutroner som far runt och skjuter sönder urankärnor. Om man inte kontrollerar det kommer värmen att stiga väldigt mycket och i värsta fall blir det en härdsmälta och reaktorn kollapsar. För att förhindra detta har man styrstavar som man kan sänka ner i reaktorn. Styrstavarna absorberar (=tar upp) neutroner och kontrollerar på så sätt förloppet.
Radioaktiv strålning uppstår i ett kärnkraftverk och radioaktiva sopor. Vad ska man göra av dem? Skjuta upp dem i rymden? Nej, raketen kan ju explodera (som rymdfärjan Challenger gjorde). Ska man dumöpa avfallet i havet då? Ehh? Nej, nej, nej. Förklaring överflödig. Vad gör vi då? Jo, vi kapslar in det och gräver ned det. Tja, gräver är väl inte rätta ordet, snarare är det så att vi spränger och borrar oss ned i vårt urberg. Vi såg en film om detta. I filmen berättade de också att det finns nya metoder att bearbeta det radioaktiva avfallet, så att det inte är radioaktivt i hundratusen år utan i några tusen år i stället.
Det blir fler och fler neutroner som far runt och skjuter sönder urankärnor. Om man inte kontrollerar det kommer värmen att stiga väldigt mycket och i värsta fall blir det en härdsmälta och reaktorn kollapsar. För att förhindra detta har man styrstavar som man kan sänka ner i reaktorn. Styrstavarna absorberar (=tar upp) neutroner och kontrollerar på så sätt förloppet.
Radioaktiv strålning uppstår i ett kärnkraftverk och radioaktiva sopor. Vad ska man göra av dem? Skjuta upp dem i rymden? Nej, raketen kan ju explodera (som rymdfärjan Challenger gjorde). Ska man dumöpa avfallet i havet då? Ehh? Nej, nej, nej. Förklaring överflödig. Vad gör vi då? Jo, vi kapslar in det och gräver ned det. Tja, gräver är väl inte rätta ordet, snarare är det så att vi spränger och borrar oss ned i vårt urberg. Vi såg en film om detta. I filmen berättade de också att det finns nya metoder att bearbeta det radioaktiva avfallet, så att det inte är radioaktivt i hundratusen år utan i några tusen år i stället.
Film om vindkraft
Vi har sett en film om vindkraft. Den var lite rolig eftersom skådespelarna var extremt stela och deras repliker var löjliga. Men övervägande delen av filmen var lärorik och berättaren var helt okej. En annan invändning man kan ha mot filmen är att den var extremt positiv till vindkraft, vilket företag med intresse i branschen hade sponsrat? Nåja, det gjorde inte så mycket för filmen blev ett bra diskussionsunderlag.
Så vackra, men inte helt oproblematiska.
Så vackra, men inte helt oproblematiska.
Generatorn
Som sagt är vårt moderna samhälle beroende av elektricitet. Elektriciteten får vi genom att låta en generator omvandla rörelseenergi till elenergi. Rörelseenergin kan komma från strömmande vatten (i vattenkraftverk), vind (i vindkraftverk) eller ånga (kärnkraftverk). Men hur blir rörelseenergin till elektricitet? Jo, det finns något som kallas induktion. Vi undersökte det en dag i förra veckan.
När en ledare (=sladd) rör sig i ett magnetfält uppstår en ström i ledaren. Ja, det kan ju vara tvärt om också, som i bilden här nedanför, att det är magneten och magnetfältet som rör sig i förhållande till ledaren.
Det var en dansk Örsted, som upptäckte detta 1840. (Tyvärr vet jag inte hur man skriver sådana där snygga danska ön, ett o med streck över)
När en ledare (=sladd) rör sig i ett magnetfält uppstår en ström i ledaren. Ja, det kan ju vara tvärt om också, som i bilden här nedanför, att det är magneten och magnetfältet som rör sig i förhållande till ledaren.
Det var en dansk Örsted, som upptäckte detta 1840. (Tyvärr vet jag inte hur man skriver sådana där snygga danska ön, ett o med streck över)
måndag 27 april 2009
Elevfilm om evolutionen
I dag hade vi så kul. Vi tittade på en film som tre killar i klassen hade gjort om evolutionen. Den var väldigt rolig och lärorik och hade flera smarta och finurliga berättargrepp måste jag säga. Jag hoppas att jag kan lägga ut den eller någon del av den här på bloggen för den var verkligen sevärd.
Gruppuppgift: Ön
Det här är en uppgift som jag tycker om, men många elever tyckte att den var svår. De blev frustrerade och slet sitt hår (något överdrivet). Det gäller att bara ta det lugnt, ta en sak i taget och låta hjärnan jobba utan restriktioner. Nåja, till att börja med kan man göra så, sedan lär man sortera bland idéerna och fundera på vilka som är realistiska, genomförbara och vettiga. Så här är upplägget:
Ön_____________________________ (hitta på ett namn)
Ön_____________________ ligger i Stilla Oceanen och många mil från land. Du är medlem i en vetenskaplig forskargrupp som planerar att studera ön under fem år. Du är den expert som fått till uppgift att försörja gruppen med all den energi som den behöver. Ön har:
· Ingen olja, kol eller naturgas
· Heta dagar, men kyliga nätter
· Starka vindar från sydväst
· Berg med snabbrinnande vatten
· Skogar
· Varma källor
På nästa sida hittar du en karta över ön.
Besvara följande frågor. Motivera dina svar.
1. Gruppen behöver fyra träbyggnader och ett laboratorium. Beskriv två sätt som byggnaderna kan värmas upp på.
2. Beskriv en varmvattenkälla för byggnaderna.
3. Beskriv två möjliga sätt att få värme till matlagning.
4. Hur kan du få den el som behövs till maskinerna.
5. Gruppen kommer att ha medicin och kemikalier som måste hållas kalla hela tiden. Hur kan du försäkra dig om att elförsörjningen till kylskåpen kan fungera utan avbrott?
6. Vilken naturresurs på ön bör man omsorgsfullt bevara?
7. Markera på kartan var du planerar att placera byggnaderna. Markera också var de olika installationerna för energiomvandling kommer att ligga, och visa hur energin ska överföras till byggnaderna. Förklara dina skäl för att välja dessa speciella platser.
8. Hittills har kostnaderna för energiförsörjningen inte nämnts. Skulle dina svar bli annorlunda om gruppen endast hade en begränsad summa pengar att spendera på energiförsörjningen?
Så här ser ön ut. Tyvärr är inte bildkvalitén den bästa.
Elevtext
Ön_____________________________ (hitta på ett namn)
Ön_____________________ ligger i Stilla Oceanen och många mil från land. Du är medlem i en vetenskaplig forskargrupp som planerar att studera ön under fem år. Du är den expert som fått till uppgift att försörja gruppen med all den energi som den behöver. Ön har:
· Ingen olja, kol eller naturgas
· Heta dagar, men kyliga nätter
· Starka vindar från sydväst
· Berg med snabbrinnande vatten
· Skogar
· Varma källor
På nästa sida hittar du en karta över ön.
Besvara följande frågor. Motivera dina svar.
1. Gruppen behöver fyra träbyggnader och ett laboratorium. Beskriv två sätt som byggnaderna kan värmas upp på.
2. Beskriv en varmvattenkälla för byggnaderna.
3. Beskriv två möjliga sätt att få värme till matlagning.
4. Hur kan du få den el som behövs till maskinerna.
5. Gruppen kommer att ha medicin och kemikalier som måste hållas kalla hela tiden. Hur kan du försäkra dig om att elförsörjningen till kylskåpen kan fungera utan avbrott?
6. Vilken naturresurs på ön bör man omsorgsfullt bevara?
7. Markera på kartan var du planerar att placera byggnaderna. Markera också var de olika installationerna för energiomvandling kommer att ligga, och visa hur energin ska överföras till byggnaderna. Förklara dina skäl för att välja dessa speciella platser.
8. Hittills har kostnaderna för energiförsörjningen inte nämnts. Skulle dina svar bli annorlunda om gruppen endast hade en begränsad summa pengar att spendera på energiförsörjningen?
Så här ser ön ut. Tyvärr är inte bildkvalitén den bästa.
Elevtext
Det moderna samhället behöver omvandla mycket energi
Vårt samhälle är beroende av en säker och tillförlitlig elförsörjning för att fungera. I våra hem behöver vi el till belysning, apparater och uppvärmning (kanske inte så klokt dock). Vi måste omvandla stora mängder energi till el.
Hur kan man göra det?
Tja, med hjälp av en generator, en maskin som omvandlar rörelseenergi till elenergi, ordnar det sig. Varifrån kan vi få rörelseenergin då?
Vattenkraft
Jo, från strömmande vatten. Vid ett vattenkraftverk brukar det finnas en damm. Vattnet i dammen har lägesenergi och när man öppnar dammluckorna och släpper igenom vattnet omvandlas vattnets lägesenergi till rörelseenergi. Vattnets åker genom en turbin, som börjar snurra och sedan sätter fart på generatorn som omvandlar rörelseenergin till elenergi.
Mäktigt
Vindkraft
Vindens rörelseenergi sätter fart på möllorna. En generator omvandlar rörelseenergin till elenergi.
Visst är de snygga?
Kärnkraftverk
I ett kärnkraftverk skjuter man sönder urankärnor med neutroner. Då omvandlas kärnenergin till värme. Man värmer vatten som finns i ett rörledningssystem och när vattnet blir varmt ökar dess tryck och då kan vattnet ledas till en turbin som sätts i rörelse och sedan överförs rörelseenergin från turbinen till en generator som omvandlar rörelseenergin till elektricitet. En del kallar detta för världens mest komplicerade sätt att koka vatten.
Forsmark i norduppland.
Solceller
Solceller omvandlar strålningsenergi från solen till elektricitet. Tyvärr är de inte särskilt effektiva.
Det finns en del andra, nyare sätt att få elenergi, men de går vi inte in på än. Vi kommer att gå in på de olika energikällornas (lite olämpligt ord, energiomvandligssätten är kanske bättre?) funktion, för- och nackdelar lite senare. Den här första, snabba genomgången är förberedelse för nästa uppgift, som heter Ön.
Hur kan man göra det?
Tja, med hjälp av en generator, en maskin som omvandlar rörelseenergi till elenergi, ordnar det sig. Varifrån kan vi få rörelseenergin då?
Vattenkraft
Jo, från strömmande vatten. Vid ett vattenkraftverk brukar det finnas en damm. Vattnet i dammen har lägesenergi och när man öppnar dammluckorna och släpper igenom vattnet omvandlas vattnets lägesenergi till rörelseenergi. Vattnets åker genom en turbin, som börjar snurra och sedan sätter fart på generatorn som omvandlar rörelseenergin till elenergi.
Mäktigt
Vindkraft
Vindens rörelseenergi sätter fart på möllorna. En generator omvandlar rörelseenergin till elenergi.
Visst är de snygga?
Kärnkraftverk
I ett kärnkraftverk skjuter man sönder urankärnor med neutroner. Då omvandlas kärnenergin till värme. Man värmer vatten som finns i ett rörledningssystem och när vattnet blir varmt ökar dess tryck och då kan vattnet ledas till en turbin som sätts i rörelse och sedan överförs rörelseenergin från turbinen till en generator som omvandlar rörelseenergin till elektricitet. En del kallar detta för världens mest komplicerade sätt att koka vatten.
Forsmark i norduppland.
Solceller
Solceller omvandlar strålningsenergi från solen till elektricitet. Tyvärr är de inte särskilt effektiva.
Det finns en del andra, nyare sätt att få elenergi, men de går vi inte in på än. Vi kommer att gå in på de olika energikällornas (lite olämpligt ord, energiomvandligssätten är kanske bättre?) funktion, för- och nackdelar lite senare. Den här första, snabba genomgången är förberedelse för nästa uppgift, som heter Ön.
Mer om energiomvandlingar
Vi har gått igenom massor av exempel på energiomvandlingar och arbetat med ett häfte som handlade om det.
Några exempel:
Ett stearinljus: Kemisk energi i stearinet omvandlas till strålningsenergi och värme.
Ett vindkraftverk: Vindens rörelseenergi omvandlas till elenergi. (och värme)
En utförsåkare som far ned i pisten: Lägesenergi omvandlas till rörelseenergi. (och värme)
En bil: Kemisk energi i bensinen omvandlas till rörelseenergi och värme.
En hårfön: Elenergi omvandlas till rörelseenergi och värme.
I solen: Kärnenergi omvandlas till strålningsenergi och värme.
När man drar upp en klocka så den börjar gå: Elasticitetsenergi omvandlas till rörelsenergi.
I vår fina fysikbok PULS fysik hittar du fler exempel.
Några exempel:
Ett stearinljus: Kemisk energi i stearinet omvandlas till strålningsenergi och värme.
Ett vindkraftverk: Vindens rörelseenergi omvandlas till elenergi. (och värme)
En utförsåkare som far ned i pisten: Lägesenergi omvandlas till rörelseenergi. (och värme)
En bil: Kemisk energi i bensinen omvandlas till rörelseenergi och värme.
En hårfön: Elenergi omvandlas till rörelseenergi och värme.
I solen: Kärnenergi omvandlas till strålningsenergi och värme.
När man drar upp en klocka så den börjar gå: Elasticitetsenergi omvandlas till rörelsenergi.
I vår fina fysikbok PULS fysik hittar du fler exempel.
Laboration: Energiomvandligar
Energiprincipen:
Energi kan varken skapas eller lagras, bara omvandlas.
Vi gjorde laborationer som handlar om energiomvandlingar.
Radiometern
När man lyser på radiometern börjar den att snurra.
Vilka energiomvandlingar sker?
Kemisk energi i batteriet blir till elenergi som i sin tur blir till strålningsenergi i lampan. Strålningsenergin omvandlas till rörelseenergi inuti radiometern. (Dessutom blir det värmeenergi vid övergångarna mellan de olika energiformerna).
Hur fungerar radiometern?
Kommer du ihåg det? Om inte får du fråga mig när vi ses.
Ledtråd: Det finns lite luft inuti glasbubblan.
Gäddan
Gäddan är en rovfisk. Rita en figur som visar hur gäddan är beroende av solen, med energiomvandlingar.
Jag nöjer mig med att skriva ned det:
Kärnenergi i solen omvandlas till strålningsenergi som omvandlas till kemisk energi i växtplankton. Småfiskar äter växtplanktonen och den kemiska energin lagras nu i småfiskarna. Gäddan äter småfiskarna och får på så sätt i sig den kemiska energin. Sedan simmar gäddan tillbaka in i vassen och då omvandlas den kemiska energin till rörelseenergi.
Snurra termommeter
Vi stoppade ned en termometer i ett litet hål i en kork. Sedan snurrade vi termometern mellan händerna. Efter en liten stund kan man se efter hur mycket temperaturen har stigit. Man kan komma upp över hundra grader.
Vilka energiomvandlingar sker?
Kemisk energi i muskelcellerna omvandlas till rörelseenergi (termometern snurrar) och rörelseenergin omvandlas till värme. Väldigt tydligt och pedagogiskt, eller hur?
Finns det några exempel från vardagslivet på detta?
Ja, när man suddar hårt med suddgummit kan man känna att det blir varmt. När man springer i gympasalen, ramlar och glider en bit känner man att det bränner på huden. Om man varit ute och kört moppe en stund känns däcken varma efteråt.
Hur kan man göra om man vill minska energiomvandlingen?
Du har fortfarande samma kork, samma hål, samma termometer och du snurrar den lika snabbt.
Ledtråd 1: Fundera på varför det blir varmt.
Ledtråd 2: Just det, det beror på friktionen. Hur kan man göra för att minska friktionen?
Ja, man kan använda något smörjmedel. Då kommer inte lika mycket av rörelseenergn att omvandlas till värmeenergi.
Påsen med blyhagel
Vi tog en påse med blyhagel, mätte haglens temperatur och sedan klätrade en person upp på en bänk och släppte den i golvet cirka 20 gånger. Sedan mätte vi haglets temperatur igen och kunde konstatera att temperaturen hade stigit några grader.
Vilka energiomvandlingar har skett?
Jo, först när man lyfter upp påsen får den lägesenergi. lägesenergin omvandlas till rörelseenergi när påsen faller mot golvet. När påsen slår i golvet omvandlas rörelseenergin till värme.
Vagnen
Tyvärr glömde jag bort att ta kort på vagnen. Vi använde en liten vagn med ett cirka 1 meter långt snöre fäst i. I snörets andra ände satt en liten vikt. Om man placerar vagnen på ett bord och lägger ut snöret tvärs över bordet och puttar vikten över bordskanten kommer vagnen att sättas i rörelse.
Vilka energiomvandlingar sker?
Viketn har lägesenergi som omvandlas till rörelseenergi när vikten ramlar nedåt. Vagnen får också rörelseenergi eftersom den sitter i hop med vikten. Inte så knepigt.
Energi kan varken skapas eller lagras, bara omvandlas.
Vi gjorde laborationer som handlar om energiomvandlingar.
Radiometern
När man lyser på radiometern börjar den att snurra.
Vilka energiomvandlingar sker?
Kemisk energi i batteriet blir till elenergi som i sin tur blir till strålningsenergi i lampan. Strålningsenergin omvandlas till rörelseenergi inuti radiometern. (Dessutom blir det värmeenergi vid övergångarna mellan de olika energiformerna).
Hur fungerar radiometern?
Kommer du ihåg det? Om inte får du fråga mig när vi ses.
Ledtråd: Det finns lite luft inuti glasbubblan.
Gäddan
Gäddan är en rovfisk. Rita en figur som visar hur gäddan är beroende av solen, med energiomvandlingar.
Jag nöjer mig med att skriva ned det:
Kärnenergi i solen omvandlas till strålningsenergi som omvandlas till kemisk energi i växtplankton. Småfiskar äter växtplanktonen och den kemiska energin lagras nu i småfiskarna. Gäddan äter småfiskarna och får på så sätt i sig den kemiska energin. Sedan simmar gäddan tillbaka in i vassen och då omvandlas den kemiska energin till rörelseenergi.
Snurra termommeter
Vi stoppade ned en termometer i ett litet hål i en kork. Sedan snurrade vi termometern mellan händerna. Efter en liten stund kan man se efter hur mycket temperaturen har stigit. Man kan komma upp över hundra grader.
Vilka energiomvandlingar sker?
Kemisk energi i muskelcellerna omvandlas till rörelseenergi (termometern snurrar) och rörelseenergin omvandlas till värme. Väldigt tydligt och pedagogiskt, eller hur?
Finns det några exempel från vardagslivet på detta?
Ja, när man suddar hårt med suddgummit kan man känna att det blir varmt. När man springer i gympasalen, ramlar och glider en bit känner man att det bränner på huden. Om man varit ute och kört moppe en stund känns däcken varma efteråt.
Hur kan man göra om man vill minska energiomvandlingen?
Du har fortfarande samma kork, samma hål, samma termometer och du snurrar den lika snabbt.
Ledtråd 1: Fundera på varför det blir varmt.
Ledtråd 2: Just det, det beror på friktionen. Hur kan man göra för att minska friktionen?
Ja, man kan använda något smörjmedel. Då kommer inte lika mycket av rörelseenergn att omvandlas till värmeenergi.
Påsen med blyhagel
Vi tog en påse med blyhagel, mätte haglens temperatur och sedan klätrade en person upp på en bänk och släppte den i golvet cirka 20 gånger. Sedan mätte vi haglets temperatur igen och kunde konstatera att temperaturen hade stigit några grader.
Vilka energiomvandlingar har skett?
Jo, först när man lyfter upp påsen får den lägesenergi. lägesenergin omvandlas till rörelseenergi när påsen faller mot golvet. När påsen slår i golvet omvandlas rörelseenergin till värme.
Vagnen
Tyvärr glömde jag bort att ta kort på vagnen. Vi använde en liten vagn med ett cirka 1 meter långt snöre fäst i. I snörets andra ände satt en liten vikt. Om man placerar vagnen på ett bord och lägger ut snöret tvärs över bordet och puttar vikten över bordskanten kommer vagnen att sättas i rörelse.
Vilka energiomvandlingar sker?
Viketn har lägesenergi som omvandlas till rörelseenergi när vikten ramlar nedåt. Vagnen får också rörelseenergi eftersom den sitter i hop med vikten. Inte så knepigt.
Energi
Nu är vi igång för fullt med energiavsnittet. Vi har gått igenom olika energiformer.
Hunden har rörelseenergi när den springer.
Helikoptern är fulltankad med kemisk energi innan start.
Det varma kaffet har värmeenergi.
När man skjuter sönder en uranatom frigörs kärnenergi.
Från ljuset strålar strålningsenergi.
Elektrisk energi laddas ur.
Bågen är laddad med elasticitetsenergi.
- Lägesenergi
Simhopparen har lägesenergi när han står uppe på plattformen.
- Rörelseenergi
Hunden har rörelseenergi när den springer.
- Kemisk energi
Helikoptern är fulltankad med kemisk energi innan start.
- Värmeenergi
Det varma kaffet har värmeenergi.
- Kärnenergi
När man skjuter sönder en uranatom frigörs kärnenergi.
- Strålningsenergi
Från ljuset strålar strålningsenergi.
- Elektrisk energi
Elektrisk energi laddas ur.
- Elasticitetsenergi
Bågen är laddad med elasticitetsenergi.
lördag 18 april 2009
TIMSS-uppgifter
TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) undersöker elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i årskurserna 4 och 8.
De TIMSS-uppgifter i fysik som vi övade på klarade ni bra tycker jag. Det verkar som ett och annat har fastnat.
Exempel på uppgifter:
Jonas satte en kastrull med vatten på spisen och värmde det. Precis då
vattnet började koka mätte han temperaturen på vattnet. Termometern
visade 100° C. Jonas skruvade upp värmen och vattnet fortsatte att koka
i 5 minuter. Sedan mätte han temperaturen på det kokande vattnet igen.
Kommer termometern att visa en temperatur som är högre än, lägre än eller lika med 100° C?
Svar: ______________________________
Motivera ditt svar.
Vilken av följande egenskaper hos ett material bevaras under värmeutvidgning?
a massa
b volym
c form
d avståndet mellan partiklarna
Ett föremål, exempelvis ett äpple, har samma färg som ljusvågorna
a som rör sig igenom föremålet
b som absorberas av föremålet
c som reflekteras av föremålet
d som rör sig runt föremålet
Vilket av följande påståenden stämmer vid en jämförelse mellan ljudvågor med stor amplitud och ljudvågor med liten amplitud?
a Ljudvågor med stora amplituder har mindre energi och låter svagare.
b Ljudvågor med stora amplituder har mer energi och låter starkare.
c Ljudvågor med stora amplituder har samma energi och låter svagare.
d Ljudvågor med stora amplituder har samma energi och låter starkare.
Färdigbloggat för idag. Vi ses på måndag då börjar energikursen.
De TIMSS-uppgifter i fysik som vi övade på klarade ni bra tycker jag. Det verkar som ett och annat har fastnat.
Exempel på uppgifter:
Jonas satte en kastrull med vatten på spisen och värmde det. Precis då
vattnet började koka mätte han temperaturen på vattnet. Termometern
visade 100° C. Jonas skruvade upp värmen och vattnet fortsatte att koka
i 5 minuter. Sedan mätte han temperaturen på det kokande vattnet igen.
Kommer termometern att visa en temperatur som är högre än, lägre än eller lika med 100° C?
Svar: ______________________________
Motivera ditt svar.
Vilken av följande egenskaper hos ett material bevaras under värmeutvidgning?
a massa
b volym
c form
d avståndet mellan partiklarna
Ett föremål, exempelvis ett äpple, har samma färg som ljusvågorna
a som rör sig igenom föremålet
b som absorberas av föremålet
c som reflekteras av föremålet
d som rör sig runt föremålet
Vilket av följande påståenden stämmer vid en jämförelse mellan ljudvågor med stor amplitud och ljudvågor med liten amplitud?
a Ljudvågor med stora amplituder har mindre energi och låter svagare.
b Ljudvågor med stora amplituder har mer energi och låter starkare.
c Ljudvågor med stora amplituder har samma energi och låter svagare.
d Ljudvågor med stora amplituder har samma energi och låter starkare.
Färdigbloggat för idag. Vi ses på måndag då börjar energikursen.
Kritik av experiment och förslag på förbättringar
Med tanke på den laborativa delen av nationella provet gjorde jag i ordning ett häfte där det fanns beskrivningar av olika experiment vars upplägg inte var helt lyckade. Det gällde alltså att hitta felen och föreslå förbättringar. Tyvärr var det inte bara fysikexperiment, lite biologi smög sig också in, men det gör inget. Principen är ju den samma - ändra bara en variabel åt gången och håll de andra konstanta.
Exempel 3
Ljus eller mörker för vattenlevande djur?
Harriet ska testa om ett vattenlevande djur föredrar ljus eller mörker. Hon ordnade ett försök som du kan se på bilden. Röret innehåller vatten med 12 djur, men inga luftblåsor. Harriet drog slutsatsen att djuren gillade att vistas i ljus.
Vilka är dina kommentarer till experimentet? Hur skulle du själv ha ordnat det med samma utrustning? Rita en skiss och motivera ditt sätt att anordna försöket.
Sedan kan man fundera på varför hon valde att täcka provröret med aluminiumfolie.
Exemplet här ovanför är hämtat från Björn Anderssons bok Grundskolans naturvetenskap.
Exempel 3
Ljus eller mörker för vattenlevande djur?
Harriet ska testa om ett vattenlevande djur föredrar ljus eller mörker. Hon ordnade ett försök som du kan se på bilden. Röret innehåller vatten med 12 djur, men inga luftblåsor. Harriet drog slutsatsen att djuren gillade att vistas i ljus.
Vilka är dina kommentarer till experimentet? Hur skulle du själv ha ordnat det med samma utrustning? Rita en skiss och motivera ditt sätt att anordna försöket.
Sedan kan man fundera på varför hon valde att täcka provröret med aluminiumfolie.
Exemplet här ovanför är hämtat från Björn Anderssons bok Grundskolans naturvetenskap.
Träning till nationella provet
Den här veckan har vi ägnat oss åt att öva och repetera inför det nationella provet i fysik.
Här kan du läsa en kort sammanfattning av det som vi har repeterat om elektricitet:
Lamporna i den här kretsen är lika dana.
Om batteriets spänning är 3V kommer spänningen över den första lampan att vara 1,5 V och över den andra kommer det också att ligga 1,5V.
Batteriets spänning är 3V.
Lampan i mitten får 3V och lyser starkt. De två översta får dela på 3V, och får därför bara 1,5 V var och lyser därför svagare. Vad händer om man skuvar ur en av de översta lamporna? Vad händer om man kortsluter lampan i mitten? Ja, sådana frågor har vi funderat på och sedan har vi provat om vi hade rätt.
Enheten för ström är ampere, A.
Enheten för spänning är volt, V.
Amperemetern måste kopplas i serie, så att strömmen går igenom den. Då kan amperemetern känna av hur många laddningar per sekund som passerar.
Voltmetern måste kopplas parallellt över en komponent (till exempel en lampa eller ett motstånd) så att man ser hur mycket spänning som ligger över den.
Tjejerna i 9c hjälpte mig att tillverka elpussel.
Pilligt
Så här såg de ut:
Metallknopparna är ihopkopplade med sladdar. Första frågan är: Vilka knoppar sitter ihop? Det är kanske flera som sitter ihop? Några kanske inte sitter ihop alls? Andra frågan är: Hur ska man göra för att ta reda på vilka knoppar som sitter i hop? Vilken utrustning behöver vi? Sedan är det bara att sätta igång och prova!
De flesta grupperna kom på hur man skulle göra efter en liten stunds funderande.
Här kan du läsa en kort sammanfattning av det som vi har repeterat om elektricitet:
- Statisk elektricitet
- Seriekoppling
Lamporna i den här kretsen är lika dana.
Om en lampa går sönder bryts kretsen och ingen kommer att lysa.
Strömmen är lika stor på alla ställen i en seriekoppling.
Om batteriets spänning är 3V kommer spänningen över den första lampan att vara 1,5 V och över den andra kommer det också att ligga 1,5V.
- Parallellkoppling
Batteriets spänning är 3V.
Om en lampa går sönder kommer den andra att fortsätta att lysa med lika stor styrka som innan avbrottet.
Spänningen är 3V för båda lamporna. Strömmen kommer att dela upp sig, hälften av strömmen kommer att gå genom den ena lampan och hälften genom den andra (eftersom lamporna är likadana och har samma motstånd).
Om jag skruvar ur den ena lampan, kommer den andra att förtsätta att lysa lika starkt.
Spänningen är 3V för båda lamporna. Strömmen kommer att dela upp sig, hälften av strömmen kommer att gå genom den ena lampan och hälften genom den andra (eftersom lamporna är likadana och har samma motstånd).
Om jag skruvar ur den ena lampan, kommer den andra att förtsätta att lysa lika starkt.
- Kopplingsscheman och verkliga kopplingar
Lampan i mitten får 3V och lyser starkt. De två översta får dela på 3V, och får därför bara 1,5 V var och lyser därför svagare. Vad händer om man skuvar ur en av de översta lamporna? Vad händer om man kortsluter lampan i mitten? Ja, sådana frågor har vi funderat på och sedan har vi provat om vi hade rätt.
- Kortslutning
- Att mäta spänning och ström i en krets
Enheten för spänning är volt, V.
Amperemetern måste kopplas i serie, så att strömmen går igenom den. Då kan amperemetern känna av hur många laddningar per sekund som passerar.
Voltmetern måste kopplas parallellt över en komponent (till exempel en lampa eller ett motstånd) så att man ser hur mycket spänning som ligger över den.
- Elpussel
Tjejerna i 9c hjälpte mig att tillverka elpussel.
Så här såg de ut:
Metallknopparna är ihopkopplade med sladdar. Första frågan är: Vilka knoppar sitter ihop? Det är kanske flera som sitter ihop? Några kanske inte sitter ihop alls? Andra frågan är: Hur ska man göra för att ta reda på vilka knoppar som sitter i hop? Vilken utrustning behöver vi? Sedan är det bara att sätta igång och prova!
De flesta grupperna kom på hur man skulle göra efter en liten stunds funderande.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
