Trevligt sportlov!

Hoppas att ni har ett kul sportlov.
I går mejlade jag ut de tre första av mina åtta mappar med foton från isfriluftsdagen. Jag vågade inte mejla fler på en gång eftersom era mejlboxar kanske skulle proppas igen och bli överfulla. Jag mejlar de resterande fotona senare i veckan.

På isen vid Skeppartorp, Sättra

Vi hade inga lektioner i dag, i stället hade vi en härlig friluftsdag på isen vid Sättra. Naturskolan och idrottslärarna på skolan hade arrangerat det hela.

Magnus från Naturskolan sågde upp vaken och berättade om hur snabbt isen växer till vid olika temperaturer.

Här mäter Magnus hur mycket den klara kärnisen vuxit sedan i går. Om jag inte missminner

mig var det 24 mm. Vi fick lära oss mycket om issäkerhet.

Magnusdemonstrerar hur man kan ta hjälp av isdubbarna när man ska dra upp någon ur en vak.

Det var Anders från Naturskolan som blev "räddad" ur vaken med hjälp av en lina.

Underbart väder.

Elever som tittar på isdubbsålningstävling.

Idrottsläraren Per var mycket nöjd.

A skulpterade en vas/skål/mugg av is.

Många borrade upp hål och pimplade, men det nappade dåligt.

Hål.

Grillad korv till lunch är alltid gott när man är ute.


Plums!

Som avslutning fick de som ville prova på att hoppa i vaken och att ta sig upp. Jag tror att det var åtminstone åtta elever som gjorde det.

Anders visar hur man tar sig upp.

Jag och idrottsläraren Peter väntar på att tjejerna ska hoppa i.

Jag har många roliga elevbilder från dagen, och som ni vet kan jag tyvärr inte publicera dem här, men jag kommer att mejla dem till er någon gång under sportlovet. Då får ni se galningarna som hoppade i vaken, bandyspelare, isskultörer, pimplare, och hungriga elever.

Fräscha upp gamla kunskaper, logiskt tänkande, planera biologikursen och provåterlämning

Nu är vi klara med kemikursen. Nästa kurs handlar om livets utveckling på jorden, evolutionen. Innan vi börjar med den passar jag på att fräscha upp elevernas gamla nokunskaper och att träna logiskt tänkande.

Vi har diskuterat olika frågor i grupp. Exempel:

GPS I JORDBRUKET

På senare år har man börjat testa att använda GPS-teknik (Global Positioning System) för att styra jordbruksmaskiner med hjälp av satelliter. Genom att lägga in positionen för en åkermark kan GPS-tekniken hjälpa till att navigera mer exakt. Man kan till och med låta jordbruksmaskinerna köra obemannade.

Det finns en hel del fördelar med att använda denna GPS-teknik, men ett av alternativen nedan är inte rätt. Vilket?
A Man kan köra dygnet runt.
B Man sparar drivmedel.
C Man sparar tid.
D Man förkortar tiden mellan sådd och skörd avsevärt.

ELEKTRONER I SLADDEN

När en glödlampa lyser beror det på att elektroner i rörelse hettar upp lampans glödtråd till en så hög temperatur att den lyser.

Vad händer med elektronerna när man släcker en lampa? Ange rätt alternativ!
A De försvinner tillbaka innanför stickproppkontakten i väggen.
B De slutar att röra sig på ett mer samordnat sätt.
C De upphör att vara laddade och blir neutroner.
D De drar sig snabbt tillbaka till kraftverket där de producerats.

Vilket av följande påståenden om
solglasögon är falskt?

A Solglasögon med speglande yta på glaset
reflekterar all strålning från solen.
B Polariserande solglasögon dämpar
solreflexer från vattenytor och vägbanor.
C Solglasögon med gula glas släpper
igenom det gula ljuset från solen.
D Solglasögon med blå glas kan vara
skadliga för ögat.

SOLUPPVÄRMDA HUS
Människan använder sig av olika
energikällor för uppvärmning av hus.

Vattenkraftverket Porjus i Lule älv

Vilken av energikällorna nedan har
inte sitt ursprung i solen?
A Jordvärme
B Vedeldning
C Kärnkraft
D Vattenkraft

De rätta svaren hittar du längst ned i inlägget.

Vi har också bläddrat igenom evolutionskapitlet i biologiboken och funderat på hur vi ska lägga upp kursen om evolutionen. 9b och 9c har bestämt sig för att göra en stor inlämningsuppgift. 9a ska diskutera det i morgon.

Eleverna har tittat på kemiproven (och kontrollräknat poängen).

Rätta raden: DBAC

Vad har vi gjort den senaste tiden?

Bloggen har inte uppdaterats med lektionsbeskrivningar på senaste tiden. Det beror på att det inte har funnits så mycket nytt att berätta. I förra veckan repeterade vi inför kemiprovet och sedan hade vi kemiprov. Många tyckte att VG- och MVGdelen var svår, jag tyckte att den kanske var en aning svårare än vanligt. Men det gick ju bra ändå.

Nationella provet i no

Jag vet att ni har många frågor om de nationella proven i no. Här är lite information om det som jag har hämtat från Skolverkets hemsida.

• Provet kommer att bestå av två delar, en teoretisk del och en laborativ del. Den teoretiska delen blir tidsmässigt något längre än den laborativa delen.
• Provdag för den teoretiska delen är fastlagd till tisdag den 12 maj 2009. Den laborativa delen genomförs under perioden 13-27 maj 2009.
• Under vecka 10 kommer ett brev att skickas till varje skola med information om vilket ämnesprov skolan ska skriva.
  

I morgon är det kemiprov

Jag håller som bäst på och sätter ihop provet nu. Frågan är bara var och hur jag ska peta in vår kontroversiella favoritdam. Visste ni förresten att hon fyller 50 år i år? Hon håller på och firar för fullt. Så här såg hon ut 1959.


Barbie följer också nobloggen.

Lycka till med studierna och sov gott!

Målbeskrivningen VG och MVG?

Jag kommer inte att lägga upp kommentarerna till målbeskrivningen för VG och MVG. Det beror dels på att vi gått igenom det på lektionerna och dels på att allt finns här i bloggen. Det är bara att leta rätt på det.

Korta kommentarer till målbeskrivningen, G-nivån

Elektrokemi
För betyget Godkänd krävs att du

• genomför laborationerna på ett acceptabelt sätt och följer säkerhetsföreskrifterna utan knot.

Ja, detta får man visa på lektionstid.

• vet skillnaden mellan atom och jon.

Atom
Oladdad
Lika många protoner som elektroner

Jon
Laddad, + eller –
En jon har tagit upp eller lämnat ifrån sig elektroner

• kan berätta om spänningsserien.

I spänningsserien står metallerna ordnade efter sin förmåga att avge elektroner (= oxidera) och bilda joner. Väte, H markerar gränsen mellan ädla och oädla metaller. "Viljan" att avge elektroner (= oxidera) ökar ju längre ut till vänster man kommer. Natrium oxiderar alltså lättare än järn. Man kan också formulera det som att natrium lättare bildar joner än järn.


Oädla metaller (Till exempel kalcium, natrium, magnesium och aluminium)
Reagerar gärna
Bildar lätt joner
Reagerar häftigt med utspädda syror


Ädla metaller (Till exempel koppar, kvicksilver, silver, platina och guld)
Reagerar ogärna
Bildar ogärna joner
påverkas inte av utspädda syror

• kan berätta i stora drag om galvaniska element.

Galvaniskt element = batteri. Om man sänker ned två olika metaller i en jonlösning uppstår spänning mellan metallerna. Spänningen blir högre ju längre avstånd det är mellan metallerna i spänningsserien. När man kopplar ihop metallerna strömmar elektronerna från den oädlare metallen till den ädlare. Den oädlare blir minuspol och den ädlare blir pluspol. Detta är kallas för galvaniskt element. Vanliga batterier är galvaniska element.

Galvaniskt element. Det är joner i lösningen.

• kan berätta i stora drag om elektrolys.

Med hjälp av ström kan man tvinga joner i en jonlösning att vandra mot polerna. Där urladdas jonerna genom att de antingen tar upp eller avger elektroner. Man framkallar alltså en elektrisk reaktion med hjälp av elektrisk energi.




Klicka för större bild.


Kloridjonerna, Cl- dras mot pluspolen, där avger de en elektron, slår sig ihop två och två och bubblar upp som klorgas, Cl2.
Vätejonerna, H+ dras mot minuspolen. Där får de varsin elektron och slår sig sedan ihop två och två och bubblar upp som vätgar, H2

Man kan se pluspolen som en elektronsug som suger upp elektroner -slurp- och minuspolen som en elektronpump som pumpar ut elektroner.

Syror, baser och salter
För betyget Godkänd krävs att du

• vet vad en syra är.

En syra smakar surt, många vätejoner H+ i vattenlösning och pH under 7.

• känner till namnet på tre syror, saltsyra, svavelsyra och salpetersyra.
  
• vet vad en bas är.

En bas känns hal, har många hydroxidjoner, OH- och pH över 7.

• känner till namnet på två baser, natriumhydroxid och ammoniak.
  
• berätta i stora drag om neutralisation.
  

Neutralisation
Syra+bas→vatten +salt

När man blandar saltsyra och natriumhydroxid med varandra i rätta mängder i en bägare får man ofarligt koksalt löst i vatten. pH-värdet blir 7. Om man låter vattnet avdunsta kommer ofarligt koksaltskristaller att ligga kvar på bägarens botten.

När vi gjorde en neutralisation tillsatt vi lite BTB i saltyran så att den blev gul och även till natriumhydroxiden tillsatte vi lite BTB och då blev den blå. Vi hällde försiktigt i syran i basen med hjälp av en pipett och när färgen slog om till grönt visste vi att vi var klara - lösningen var neutral.

Metalljoners lågfärger

Det här är ett annat sätt att titta på metalljoners lågfärger. Visst är det snyggt? Från höger till vänster är det först etanol och sedan salter av barium, bor, strontium, calcium, litium, natrium, koppar och kalium.

Laboration: Metallsalters lågfärger

Man kan känna igen en del metalljoner på de färger de ger när de upphettas i brännarlågan. Vi provade vilka färger några olika metallsalter (och en syra) ger. Tyvärr är färgåtergivningen inte den bästa på bilderna.


Natrium ger en karaktärisktisk gulorange låga som är lätt att känna igen.


Borjonerna ger en fin grön färg. (Från borsyra)


Vi värmde också kaliumjoner (lila), kopparjoner(grön), och strontiumjoner (röd).


Man använder metallsalter i fyrverkerier för att skapa vackra färger.

Salter

Vi gick igenom dessa punkter och pratade lite om dem.

• Salter är uppbyggda av positiva och negativa joner.


• Salter bildar kristaller, som håller ihop eftersom joner med olika laddning dras till varandra.


• Saltkristaller är elektriskt neutrala. En saltkristall innehåller lika många positiva som negativa jonladdningar.


• Saltet magnesiumklorid byggs upp av dubbelt så många kloridjoner Cl- som magnesiumjoner Mg2+ för att bli elektriskt neutral.


• I vattenlösning rör sig saltets joner fritt bland vatten molekylerna. Därför leder en saltlösning ström.
  
  

Natriumklorid. Natriumjonerna och kloridjonerna dras till varandra eftersom de har olika laddning. Det är elektriska krafter som håller ihop jonerna.

Sedan övade vi oss på att skriva formler för olika salter. Jag skulle gärna vilja lägga in övningstabellen här, men det går inte med det här bloggprogrammet, tyvärr. Därför länkar jag till övningspappret och till facit.

Återkoppling - Feedback

Nu är det dags för lite återkoppling om nobloggen från er, mina kära läsare. Jag behöver veta vad ni tycker om nobloggen. Vad är bra, vad är dåligt, vad är tråkigt, vad är irriterande och vad vill du ha mer av? Är texterna svåra att förstå? Är texterna för långa, för korta eller rent utav lagom långa? Snälla, plita i hop ett mejl till mig med dina synpunkter, jag behöver dem för att kunna förbättra och utveckla bloggen.

I dag fick jag faktiskt lite bloggåterkoppling i skolan, (tack för det). Det var några personer som funderade på vad en målbeskrivnings-wordle är bra för. Ja, det kan man verkligen fråga sig. Bra fråga. Egentligen är de bara på kul, för att ruska om i hjärnan lite, se målbeskrivningen från ett annat håll, titta, läsa och associera fritt kring begreppen som dräller omkring i en salig röra. Flummigt? Nja, nej, jag skulle kalla det omväxling.

Jag skulle vilja ta betydligt fler elevbilder på lektionerna, men det kan jag tyvärr inte eftersom jag har fått in ytterst få ifyllda blanketter som heter något i stil med "Medgivande till publicering".

Quiz om syror och baser

Prova även denna lilla quiz om syror och baser.

Jag är mig, här är quizen:

Quiz om joner

Jag har gjort en liten frågesport om joner till er. Jag försökte att posta den hit till nobloggen men det funkade inte, så i stället får ni följa den här länken: Jonquiz
Jomen nu funkar det att posta quizen:

Wordle på målbeskrivningen

Först på elektrokemidelen:



Sedan på Syror, baser och salter:



Varning! Wordle är lätt att fastna i. Hur lätt som helst slarvar man bort en timme med att testa wordle på olika texter och fippla med layout, typsnitt och färger.

Wordle

Titta vilken fin wordle om baser som jag har gjort!



Klicka på den så blir den större, sedan är det bara att skriva ut och sätta upp den på väggen. Obs! Skämt. Eller kanske inte.

Här kommer en till, om syror.

Försurning - ett miljöproblem

När vi eldar med kol och olja bildas det olika gaser, bland annat svaveldioxid och kväveoxid. Gaserna stiger upp i luften och sprids tusentals kilometer med vindarna. När dessa gaser reagerar med vattendroppar som finns i luften bildas svavelsyra och salpetersyra.

svaveldioxid + vatten -> svavelsyra
kväveoxider + vatten -> salpetersyra

Det sura regnet faller till marken och sänker pH-värdet i mark och vatten. Då skadas djur och växter. Hur skadas växter och djur? Ökar halten av aluminium och vissa tungmetaller i naturen på grund av försurningen? Vad kan man göra åt problemen? Svaren på dessa frågor hittar du på sidorna 25 och 26 i MIX 3.

Här hittar du ett fakta och övningsblad om försurning som vi har arbetat med.



Skog som skadats av surt regn.


Avslutningsvis, en positiv miljönyhet för en gångs skull, som jag kopierat från Naturvårdsverkets hemsida:
Den avtagande försurningen av svenska sjöar, vattendrag och skogsmarker är ett bra exempel på att internationella avtal och målmedvetet miljöarbete får positiva effekter. Under perioden 1990–2004 minskade nedfallet av svavel över Sverige med cirka 60 procent. Nedfallet av kväve, som också bidrar till försurningen, minskade med 30 procent.

Reaction of zinc with hydrochloric acid

Fin liten film. Fast jag gillar inte slutet, de borde ha låtit ballongerna lyfta mot taket, vätgas är ju lättare än luft, och sedan tejpat fast en tändsticka på en pekpinne och smällt dem. Det var ju kul när vi gjorde det i sjuan, eller hur?

Laboration: Hur påverkas metaller i sura och basiska lösningar?

I dragskåpet:
Vi gjorde i ordning åtta provrör, två med magnesium, två med aluminium, två med zink och två med koppar. Sedan undersökte vi vad som hände när metallerna kom i kontakt med en syra, H2SO4 och en bas, NaOH. Tyvärr kan jag inte infoga tabeller här på bloggen, annars skulle jag ha gjort en lika snygg tabell här som ni gjorde i era skrivhäften. Nåja, det här får duga:

Metall Syra Bas
Mg Löstes upp, bubblor Ingen reaktion
Al Löstes upp, bubblor Löstes upp, bubblor
Zn Löstes upp, bubblor Påverkades ytterst lite
Cu Ingen reaktion Ingen reaktion

För att få fart på reaktionen med aluminium var vi tvugna att värma provröret i ett vattenbad.

Vilken gas bubblade upp? Ja just det - vätgas, H2. Den poffade ju när vi antände den. Varifrån kom vätet? Hmm... Jo från vätet i syran eller basen så klart.

Det kan vara bra att komma i håg att syror reagerar med oädla metaller samtidigt som vätgas bildas. Vätejonerna drar till sig elektroner från de oädla metallerna så att de blir joner och samtidigt bubblar vätgas upp.

Reaktionsformler:

Mg + 2H+ -> Mg 2+ + H2 Magnesium i svavelsyra. Jag skrev inte ut SO4 2- eftersom den inte är inblandad i reaktionen.

2 Al + 6H+ -> 2Al3+ + 3H2 Aluminium i svavelsyra.

2 Al + 2oH+ 6H2O -> 2Al(OH)4- + 3H2 Aluminium i natriumhydroxid.

Zn + 2H+ -> Zn 2+ + H2 Zink i svavelsyra.

Vi hann även med att öva på syror och göra ett klurigt korsord som inom kort kommer att finnas här.