Atomen och periodiska systemet

Grundämnenas namn och kemiska beteckningar

Varje gång vi börjar med en ny kemikurs brukar vi värma upp genom att träna på utvalda grundämnens namn och kemiska beteckning, så även denna gång.

Övningsblad Grundämnenas kemiska beteckningar

Först skriver man ned alla grundämnen och beteckningar man kommer i håg, sedan frågar man kompisen bredvid om han/hon kan några fler och till sist tittar man i sin kemibok.

Nya kemiboken

Vi repeterade även några väldigt grundläggande begrepp; grundämne, kemisk förening och blandning.

Övningsblad Grundämne, kemisk förening och blandning

Atomens delar

Mer repetition:

Texten är på engelska, men man förstår ändå.

electron shells = elektronskal

nucleus = kärna

Protonerna är positivt laddade, neutronerna är oladdade och elektronerna är negativt laddade. Atomen som helhet är neutral. På bilden ser du tre protoner, 3+ och tre elektroner 3-. De tar ut varandra och atomen som helhet är - neutral, oladdad.

Periodiska systemet

I periodiska systemet är alla grundämnen sorterade efter egenskaper och vikt. Atomnumret för ett grundämne anger hur många protoner som finns i kärnan. Väte, H har atomnummer 1. Det betyder att väte har en proton. Guld, Au har atomnummer 79. Det betyder att guld har 79 protoner i kärnan.

Vi gick igenom detta noggrant:

Atomnummer = Antalet protoner i kärnan

Masstal = Antlet protoner och neutroner i kärnan.

Helium, He har atomnummer 2. Det betyder att det finns två protoner i kärnan. Masstalet är 4, det betyder att antalet protoner + neutroner = 4. Hur får man reda på hur många neutronerna är då? Jo så här: Masstalet - atomnumret = antalet neutroner.

Isotop= Atomer av samma grundämne som har olika antal neutroner.

Exempel: Väteisotoper

Som du ser på bilden har alla väteisotoper en proton. Det som skiljer isotoperna åt är att de har olika många neutroner. Vanligt väte har ingen neutron, deuterium har två neutroner och tritium har två neutroner.