Sista omgången

Mekanisk energi

VG och MVG

• Arbete = Sträcka * Kraft
• Effekt = Arbete/Tid
• Lägesenergin motsvarar den energi som krävdes för att få upp ett föremål på en viss höjd. Lägesenergi= Tyngden (N) * Höjden (m) Enheten Nm brukar man använda när man pratar om arbete och när man pratar om energi använder man Joule, J. Exempel: En ekorre som väger 300 g har klättrat upp till en gren som sitter 3m över marken. Hur stor lägseenergi har ekorren? Ekorrens tyngd är 3N (Eftersom jorden drar med kraften 1N på 100g) Lägesenergin = tyngden * höjden = 3N * 3m = 9Nm = 9J
• Energiomvandlingarna vid fritt fall. Vi tar ekorren som exempel igen. Ekorrens lägesenergi är 9J när han sitter på grenen. Han ramlar ned och då omvandlas lägesenergin till rörelseenergi. När han faller minskar lägesenergin hela tiden. När han har fallit halva sträckan har han bara halva sin lägesenergi kvar, det vill säga 4,5 J. När han slår i marken har han ingen lägesenergi kvar. Om vi tittar på hur det är med rörelseenergin i stället blir det tvärt om. Innan ekorren har ramlat har han ingen rörelseenergi, men när han faller ökar hans rörelseenergi hela tiden eftersom hastigheten ökar hela tiden. Hans rörelseenergi är som allra störst ögonblicket innan han slår i marken, då är den 9J. Lägesenergin han hade uppe på grenen omvandlades till rörelseenergi. "Stötte han sitt lilla ben och den långa ludna svansen. Gick han hem till mamma på den gröna ängen, fick han meddetsamma krypa ner i sängen..." (Studs har vi inte hunnit prata ordentligt om så det kommer jag inte att fråga om)
  
• Det finns ett exempel här på bloggen under rubriken "Lägesenergi och rörelseenergi". Det handlar om en människa som är ute och cyklar i backar.
• Till exempel kilen, skruven eller hävstången. Läs på sidorna 209-210.