onsdag 20 maj 2009
Nationella provet del B - Laborationen
Hela den här korta veckan går åt till att genomföra den laborativa delen av nationella provet. Vi kommer även att behöva använda måndag och tisdag nästa vecka till detta.
Att ha ett praktiskt laborationsprov var inte alls så krångligt och bökigt som jag trodde. Det är faktiskt riktigt trevligt. Jag ska börja ha det nästa år.
Att ha ett praktiskt laborationsprov var inte alls så krångligt och bökigt som jag trodde. Det är faktiskt riktigt trevligt. Jag ska börja ha det nästa år.
söndag 17 maj 2009
Vågkraft i Lysekil (reklamfilm från Fortum)
Så här ser det ut när bojarna ligger och guppar på vågorna!
Utanför Lysekil testar Fortum och Uppsala Universitet en ny typ av vågkraftverk. Bojar följer havets rörelser, upp och ner, och en generator på havsbotten omvandlar kraften i små och stora vågor till el. Enligt beräkningar kan vågkraft täcka upp till 10% av jordens energibehov och vår försöksanläggning klarar årsbehovet för 20 hushåll.
Mer sol, vind och vatten
Eleverna fick välja om de ville arbeta enskilt, eller i grupper om två eller tre personer. Sedan valde de en energikälla som de ville lära sig mer om och redovisa för klassen. De förklarade och berättade bland annat om hur energiomvandlingen till el går till, konsekvenser för miljön, ekonomi och framtidsutsikter.
Vågkraft
Försök pågår i havet utanför Lysekil.
Elkraftverk som eldas med fossila bränslen (kol, olja och naturgas)
Kolkraftverk
Greenpeace hänger upp en banderoll med texten "Sluta med kol - rädda planeten" på ett kolkraftverk i Polen.
Kolets andel av energiförsörjningen.
Oljans andel av energiförsörjningen.
Naturgasens andel av energiförsörjningen.
Kärnkraft
Uranbrytning sker i dagbrott.
Kärnkraftens andel av energiförsörjningen.
Solenergi
Solceller
Vindkraft
Vindkraftens andel av energiförsörjningen.
Vattenkraft
Mäktigt vattenkraftverk.
Stora vattenkraftverk i Sverige.
Det finns ungefär 1800 vattenkraftverk i Sverige. De flesta är små, men 200 av dem räknas som stora och det betyder att de har en effekt på 10MW eller mer.
Vattenkraftens andel av energiförsörjningen.
Vågkraft
Försök pågår i havet utanför Lysekil.
Elkraftverk som eldas med fossila bränslen (kol, olja och naturgas)
Kolkraftverk
Greenpeace hänger upp en banderoll med texten "Sluta med kol - rädda planeten" på ett kolkraftverk i Polen.
Kolets andel av energiförsörjningen.
Oljans andel av energiförsörjningen.
Naturgasens andel av energiförsörjningen.
Kärnkraft
Uranbrytning sker i dagbrott.
Kärnkraftens andel av energiförsörjningen.
Solenergi
Solceller
Vindkraft
Vindkraftens andel av energiförsörjningen.
Vattenkraft
Mäktigt vattenkraftverk.
Stora vattenkraftverk i Sverige.
Det finns ungefär 1800 vattenkraftverk i Sverige. De flesta är små, men 200 av dem räknas som stora och det betyder att de har en effekt på 10MW eller mer.
Vattenkraftens andel av energiförsörjningen.
tisdag 12 maj 2009
Mejla mig - du också!
En sak som jag inte hade förutsett när jag började noblogga i februari 2008 var att trevliga personer, oftast lärare, från olika platser i Sverigre skulle börja skicka trevliga mejl till mig. Det är så kul att få mejl från er! Vi kan hjälpas åt med det här jobbet. Ni har så bra idéer och funderingar.
Nyss i Runbyskogen
Nyss i Runbyskogen
Nationella provet i fysik avklarat!
Ja, vad tyckte ni? Svårt, lätt, lagom? Jag tyckte att provet innehöll en del svårigheter, men det var trevligt upplagt och många av frågorna är intressanta att resonera kring. Synd att jag inte får ge exempel på frågor, på grund av sekretessen.
Många tyckte att 2,5 timme var alldeles för lång tid, men endel satt så länge och skrev, så det var bra att det fanns gott om tid.
Många tyckte att 2,5 timme var alldeles för lång tid, men endel satt så länge och skrev, så det var bra att det fanns gott om tid.
måndag 11 maj 2009
Träning till nationella provet i fysik
Här hittar du övningsuppgifter. Ladda ned pdf-filerna, facit finns med! Tänk på att bara göra fysikuppgifterna.
TIMMS 2007
TIMMS 2003
TIMMS, praktiska uppgifter 1997
TIMMS 1995
Ja, nu har ni lite att fundera på!
TIMMS 2007
TIMMS 2003
TIMMS, praktiska uppgifter 1997
TIMMS 1995
Ja, nu har ni lite att fundera på!
Förberedelser inför nationella proven
I morgon klockan 8.20 är det dags för nationellt prov i fysik. Provet håller på ända till klockan 11, så se till att du har med dig något att knapra på och en bok eller tidning som du kan läsa ifall du skulle bli klar innan klockan 11.
Förberedelser
Vi gick igenom provkonstruktörernas exempeluppgifter i dag. De två teoretiska uppgifterna handlade om värme och faserna fast, flytande och gas. Den andra visade ett exempel på hur sista uppgiften på provet kan se ut, den som handlar om att planera ett experiment. Vi diskuterade hur man kunde svara på uppgifterna.
I dag har vi pratat om hur man kan öka sina chanser till ett bra resultat på provet. Till exempel kan man tänka positivt om sin egen förmåga:
Förberedelser
Vi gick igenom provkonstruktörernas exempeluppgifter i dag. De två teoretiska uppgifterna handlade om värme och faserna fast, flytande och gas. Den andra visade ett exempel på hur sista uppgiften på provet kan se ut, den som handlar om att planera ett experiment. Vi diskuterade hur man kunde svara på uppgifterna.
I dag har vi pratat om hur man kan öka sina chanser till ett bra resultat på provet. Till exempel kan man tänka positivt om sin egen förmåga:
- Jag är smart.
- Jag kan tänka logiskt.
- Jag tar en sak i taget.
- Jag är lugn.
Om man är snäll mot sin hjärna och hejar på den, och tänker att den fungerar bra och är duktig på att tänka. Ja, då blir hjärnan mer avspänd och då är det lättare att lirka fram kunskapen.
Ett annat tips inför morgondagen är att inte hoppa över några uppgifter, försök att lösa dem, skriv vad du tror. Det gör inget om det blir fel, man kan ju inte få minuspoäng. Du kan få poäng även om du bara löst hälften av en uppgift.
Så vad ska du ta dig för ikväll? Ja, du kan ju ladda upp med lite musik från Kraftwerk, sedan kan du läsa igenom fysikboken från pärm till pärm. Om jag hittar några bra övningsuppgifter på nätet länkar jag till dem senare i kväll. Så titta in på bloggen lite senare.
Ett annat tips inför morgondagen är att inte hoppa över några uppgifter, försök att lösa dem, skriv vad du tror. Det gör inget om det blir fel, man kan ju inte få minuspoäng. Du kan få poäng även om du bara löst hälften av en uppgift.
Så vad ska du ta dig för ikväll? Ja, du kan ju ladda upp med lite musik från Kraftwerk, sedan kan du läsa igenom fysikboken från pärm till pärm. Om jag hittar några bra övningsuppgifter på nätet länkar jag till dem senare i kväll. Så titta in på bloggen lite senare.
Lugnt i bloggen
Vad har vi haft för oss? Ja förra veckan hade vi temadagar onsdag, torsdag och fredag och det är då de flesta nolektionerna ligger. Därför har det varit lugnt här i nobloggen.
onsdag 6 maj 2009
Kraftwerk - Radioactivity
Apropå kärnkraft och Tyskland (se efterlysning av tysk i 9bs blogg). Det här är Kraftwerk från Dusseldorf, Tyskland. Ralf, Florian och de andra herrarna var verkligen föregångare på 70- och 80-talen inom elektronisk musik. De är kritiska.. men helt underbara.
Kärnkraftverk
Jag tog hjälp av OH-projektorn och gick igenom hur ett kärnkraftverk fungerar. I ett kärnkraftverk skjuter man sönder urankärnor med en neutroner. Detta ger värme, klyvningsprodukter och för varje träffad urankärna frigörs tre neutroner. Dessa skjuter sönder andra urankärnor och kedjereaktionen är igång.
Det blir fler och fler neutroner som far runt och skjuter sönder urankärnor. Om man inte kontrollerar det kommer värmen att stiga väldigt mycket och i värsta fall blir det en härdsmälta och reaktorn kollapsar. För att förhindra detta har man styrstavar som man kan sänka ner i reaktorn. Styrstavarna absorberar (=tar upp) neutroner och kontrollerar på så sätt förloppet.
Radioaktiv strålning uppstår i ett kärnkraftverk och radioaktiva sopor. Vad ska man göra av dem? Skjuta upp dem i rymden? Nej, raketen kan ju explodera (som rymdfärjan Challenger gjorde). Ska man dumöpa avfallet i havet då? Ehh? Nej, nej, nej. Förklaring överflödig. Vad gör vi då? Jo, vi kapslar in det och gräver ned det. Tja, gräver är väl inte rätta ordet, snarare är det så att vi spränger och borrar oss ned i vårt urberg. Vi såg en film om detta. I filmen berättade de också att det finns nya metoder att bearbeta det radioaktiva avfallet, så att det inte är radioaktivt i hundratusen år utan i några tusen år i stället.
Det blir fler och fler neutroner som far runt och skjuter sönder urankärnor. Om man inte kontrollerar det kommer värmen att stiga väldigt mycket och i värsta fall blir det en härdsmälta och reaktorn kollapsar. För att förhindra detta har man styrstavar som man kan sänka ner i reaktorn. Styrstavarna absorberar (=tar upp) neutroner och kontrollerar på så sätt förloppet.
Radioaktiv strålning uppstår i ett kärnkraftverk och radioaktiva sopor. Vad ska man göra av dem? Skjuta upp dem i rymden? Nej, raketen kan ju explodera (som rymdfärjan Challenger gjorde). Ska man dumöpa avfallet i havet då? Ehh? Nej, nej, nej. Förklaring överflödig. Vad gör vi då? Jo, vi kapslar in det och gräver ned det. Tja, gräver är väl inte rätta ordet, snarare är det så att vi spränger och borrar oss ned i vårt urberg. Vi såg en film om detta. I filmen berättade de också att det finns nya metoder att bearbeta det radioaktiva avfallet, så att det inte är radioaktivt i hundratusen år utan i några tusen år i stället.
Film om vindkraft
Vi har sett en film om vindkraft. Den var lite rolig eftersom skådespelarna var extremt stela och deras repliker var löjliga. Men övervägande delen av filmen var lärorik och berättaren var helt okej. En annan invändning man kan ha mot filmen är att den var extremt positiv till vindkraft, vilket företag med intresse i branschen hade sponsrat? Nåja, det gjorde inte så mycket för filmen blev ett bra diskussionsunderlag.
Så vackra, men inte helt oproblematiska.
Så vackra, men inte helt oproblematiska.
Generatorn
Som sagt är vårt moderna samhälle beroende av elektricitet. Elektriciteten får vi genom att låta en generator omvandla rörelseenergi till elenergi. Rörelseenergin kan komma från strömmande vatten (i vattenkraftverk), vind (i vindkraftverk) eller ånga (kärnkraftverk). Men hur blir rörelseenergin till elektricitet? Jo, det finns något som kallas induktion. Vi undersökte det en dag i förra veckan.
När en ledare (=sladd) rör sig i ett magnetfält uppstår en ström i ledaren. Ja, det kan ju vara tvärt om också, som i bilden här nedanför, att det är magneten och magnetfältet som rör sig i förhållande till ledaren.
Det var en dansk Örsted, som upptäckte detta 1840. (Tyvärr vet jag inte hur man skriver sådana där snygga danska ön, ett o med streck över)
När en ledare (=sladd) rör sig i ett magnetfält uppstår en ström i ledaren. Ja, det kan ju vara tvärt om också, som i bilden här nedanför, att det är magneten och magnetfältet som rör sig i förhållande till ledaren.
Det var en dansk Örsted, som upptäckte detta 1840. (Tyvärr vet jag inte hur man skriver sådana där snygga danska ön, ett o med streck över)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)