Även i dag tränade vi till det nationella no-proven

Vi tog oss an kemidelen på TIMSS. De flesta tyckte att den var medelsvår. Eleverna löste och diskuterade uppgifterna i grupp och mot slutet av lektionen gick vi igenom dem tillsammans. Om du vill titta på uppgifterna finns de på samma ställe som biologifrågorna. Följ länken som finns i inlägget här nedanför.

Mera träning inför nationella no-proven och TIMSS

I går, den 9 december, redovisades resultaten från TIMSS-undersökningen. (TIMSS = Trends in International Mathematics and Science Study). Sverige ligger tyvärr inte så värst bra till i den internationella jämförelsen. Läs mer på Skolverkets sajt.

De TIMSS-uppgifter som offentliggjorts använde jag som övningsuppgifter inför nationella no-proven. I dag tog vi itu med biologifrågorna. Det gick ganska bra. Den fråga som orsakade mest huvudbry för eleverna var: Vad är det för skillnad mellan en växt- och en djurcell? Ja, det var länge sedan vi läste om det, i början av sjuan. Vår allra första no-kurs handlade bland annat om det.

Vad kan man svara då?

• Växtceller har cellvägg av cellulosa i stället för cellmembran som djurceller har.
  
• Växtceller har vattenfyllda vakuoler med ett ganska högt tryck. När trycket minskar sloknar växten.
  
• Växtceller har kloroplaster som innehåller klorofyll. Klorofyll är det gröna färgämne som omvandlar strålningen från solen till kemisk energi. Det har inte djurceller.

Om du vill ladda ned provet som pdf, finns det här.

Planering av vårterminen 2009

I dag fick eleverna hjälpa mig att planera vårterminen 2009. Som underlag fick eleverna veta vilka områden vi ska arbeta med och vilka sidor i böckerna som handlar om det. Jag hade också gjort en lång lista med förslag på lektionsaktiviteter, utvärderingsformer och liknande som de fick begrunda och bli inspirerade av. Det gick ganska bra. Några nya idéer fördes fram.

Astronaut tappade verktygsväska

Nu när vi gör lite av varje och inte läser någon speciell kurs tar jag mig friheten att länka till denna roliga artikel i DN. Härlig amatörastronom som kastar sig hem och hinner, med två minuters marginal, rigga upp kameran för att fota en väska som far förbi i rymden. Otroligt kul!

Linda Skugge länkar till nobloggarna

Linda Skugge länkar till nobloggarna. Länk finns i spalten här bredvid under rubriken Intressanta länkar. Kul va?

Provet idag

Hoppas att det gick bra för er på provet i dag. Jag tyckte att det var ett ganska intressant och kul prov.

Vi ses i morgon!

Vi har förstått att vi varit efterlängtade. I morgon är vi tillbaka. Vi ses.

Tråkigt DNA-skämt

som jag (och antagligen Olle) tycker är kul.

Studieteknik

Var ska jag börja läsa till provet? Ja, det är en bra fråga. För att få överblick och koll på lite av varje rekommenderar jag att du börjar med att läsa sammanfattningen på sidorna 380 och 381 i Spektrum Biologi.

Vill du ha fler studietekniktips kan du titta här:

http://sites.google.com/site/asasno/Home/lyckas-med-dina-studier/Studieteknik

Det är inget nytt, det är mina gamla vanliga tips, men det kan vara bra att fräscha upp minnet lite.

Korta kommentarer till målbeskrivningen, G-delen

Korta kommentarer till målbeskrivningen
G-delen

• Arvets och miljöns betydelse för utvecklingen av våra egenskaper.

Ofta spelar både arvet och miljön roll för hur våra egenskaper utvecklas.
Jag tar ett exempel om längd. En person kan ha anlag för att bli lång i sin arvsmassa, men om personen inte får tillräckligt med mat eller utsätts för kraftig stress under sin uppväxt kommer han/hon inte att bli så lång som han/hon hade kunnat bli.
Ett exempel från växtriket kan ju inte skada. Om vi har två genetiskt identiska tallar och låter den ena slå rot inne i en skog och den andra på en blåsig strand, kommer de inte att se likadana ut, trots att deras gener är identiska. Tallen som växt i skogen kommer att vara rak, smal och lång, medan tallen som växt på stranden blir sned, knubbig och kort på grund av den hårda miljön.

• Exempel på egenskaper som helt bestäms av arvet och egenskaper som bestäms av arv och miljö.

Egenskaper som påverkas av arvet: hårfärg, ögonfärg, tunna läppar, hårfästes form, och blodgrupp.
Egenskaper som påverkas av arvet och miljön: temprament, solbränna, kroppsstorlek, intelligens, och hur fort man kan springa.

• Kromosomernas uppbyggnad

Titta på sidan 357 i Spektrum Biologi. Där finns en fin bild med bildtext.

• En gen är en del av DNA-molekylen.

Titta på bilden här nedanför. Liknande bilder har du sett ganska många gånger nu, eller hur? (Gen heter gene på engelska.) Läsning på sidan 358 i Spektrum Biologi passar bra till denna punkt.

• Dominanta och recessiva anlag

Dominanta anlag "vinner" över recessiva. Om man har ett anlag för bruna ögon och ett anlag för blå ögon kommer man få bruna ögon. Analget för bruna ögon är dominant. Dominanta anlag skrivs med stor bokstav.

Recessiva anlag "förlorar" mot dominanta. För att ett recessivt anlag ska kunna slå igenom krävs det att det finns i dubbel uppsättning. Det krävs att man har två anlag för blå ögon för att man ska få blå ögon. Recessiva anlag skrivs med liten bokstav.

• Hur könet ärvs

Könskromosomerna
XX = ficka
XY = pojke

Äggen innehåller alltid en X-kromosom (kvinnor har ingen Y-kromosom). Hälften av spermierna kommer att innehålla X-kromosomer och hälften Y-kromosomer. Om en spermie med en X-kromosom vinner simtävlingen får det befruktade ägget uppsättningen XX = flicka. Om en spermie med en Y-kromosom vinner simtävlingen får det befruktade ägget uppsättningen XY = pojke.

• Mutation är en förändring i arvsmassan

Om mutationen inträffar i ett ägg eller i en spermie kan den förändrade genen föras vidare till senare generationer. Mutationer kan orsaka ärftliga sjukdomar.

Om mutationen uppstår i en vanlig kroppscell kan den inte ärvas vidare, men den kan ändå orsaka sjukdom, till exempel cancer.

• Mutationer kan orsaka cancer

Läs punkten här ovanför. Mutationer kan göra att en frisk cell blir en cancercell. Då har generna som kontrollerar celldelningen förändrats så att celler delar sig snabbt och okontrollerat.

Satsar du på VG eller MVG?

Om du satsar på VG eller MVG rekommenderar jag dig att ta en titt på SLUs Genvägar, lärorikt och kul. Länken finns i spalten till höger.

Genteknik, gentester och genterapi

I dag stod tre intressanta punkter på programmet.

• Genteknik


• Gentester


• Genterapi
  

Genteknik

Genteknik innebär att man klipper och klistrar i DNA-molekyler. Nuförtiden kan man identifiera (=hitta) gener i DNA-molekylen, klippa ut dem och klista ihop dem med DNA från en annan organism.

Exempel:
Det finns personer vars hypofys inte kan tillverka tillräckligt med tillväxthormon. Det leder till att dessa personer blir väldigt korta. Man kan hjäpa dem genom att ge dem piller med tillväxthormon. Tidigare var man tvungen att framställa tillväxthormon från döda människors hypofyser. Nu förtiden kan man i stället klippa ut "receptet" på tillväxthormon från en DNA-molekyl som kommer från en människa och sedan klistra in "receptet" i en bakteries DNA-molekyl. Bakterien kommer då att kunna tillverka tillväxthormon. På så sätt kan man framställa tillväxthormon till dem som behöver det. Man kan även tillverka insulin på motsvarande sätt.

Gentester
När man gör en gentest undersöker man en persons gener. Då kan man få reda på om personen bär på några allvarliga genetiska sjukdomar. Man kan även göra gentester på foster. Då suger man ut lite fostervatten och undersöker om det finns några sjukdomsanlag.

Genterapi

Genterapi innebär att man för över friska gener till en sjuk person. Det är nästan som en organtransplantation, men i stället för att sätta in ett nytt organ sätter man in nya gener.



Gener & sånt



Jag berättade om vad jag läst i den här eminenta boken, Gener & sånt.



Ett avsnitt handlar om djur som medicinfabriker. I Finland finns det kor som tillverkar medcicin till blödarsjuka. Blödarsjuka saknar ett protein som ser till att blodet koagulerar (=stelnar) om man fått ett sår. Hur kan korna tillverka medicin? Jo, först har man tagit ut genen som bär på receptet till det protein som blödarsjuka saknar från en människa. Sedan har man sprutat in genen i några befruktade koägg. När dessa befruktade ägg utvecklats till kor kommer de att kunna tillverka proteinet som blödarsjuka saknar. Korna kissar ut proteinet. Praktiskt, eller hur? Urinen renas och man kan sedan sälja medicinen. Det räcker med några få kor för att göra medicin till alla blödarsjuka i hela världen. Det finns fler exempel på djur som används på det här sättet.

Jag berättade också om David Vetter, the bubble baby. Han föddes med en ärftlig sjukdom, SCID (severe combined immunodeficiency) som gör att man blir extremt infektionskänslig. Det beror ett fel i den gen som innehåller receptet på det protein som hjälper de vita blodkropparna att bekämpa sjukdomar. För att förhindra att David Vetter skulle komma i kontakt med olika bakterier och virus levde han i olika plastbubblor mellan 1971 och 1984. Läs mer om David Vetter på nätet, till exempel på Wikipedia. Man har behandlat barn med SCID med genterapi. Då tar man ut celler från barnens bemärg, och sätter in en gen med rätt proteinrecept i dem. Sedan placerar man in cellerna i barnets benmärg.Där börjar de att föröka sig och producera riktiga vita blodkoppar.

Vi diskuterade problem och möjligheter med fosterdiagnostik och gentester. I Sverige får föräldrarna avgöra om de vill låta barnet födas trots en genetisk skada eller om de vill göra abort. Hur ska vi välja? Vem har rätt att födas? Handikapporganisationer protesterar ibland mot fosterdiagnostiken. De är oroliga för att många foster med funktionshinder ska väljas bort och att de som föds med funktionshinder känner att de inte har rätt att leva. Det är inga lätta frågor att ta ställning till.