Kursens upplägg och Människans utveckling

Kursens upplägg
Upplägget på den här kursen kan verka en aning förvirrat och rörigt, därför tänkte jag förklara lite hur vi arbetar. Eleverna ska tillverka ett häfte som ska handla om evolutionen. Det ska innehålla texter, arbetsblad och anteckningar från genomgångar. Varefter eleven skrivit en text eller avslutat ett arbetsblad kryssar han/hon för det på en lista. På så sätt ser man tydligt att arbetet fortskrider framåt, och hur mycket man har kvar att göra. På lektionerna tittar vi på film för att förstå och för att få inspiration till skrivandet. Vi pratar och diskuterar lite efter varje film. Vi arbetar också med arbetsbladen på lektionstid. Jag har också gått igenom ett och annat. Lite tid har också funnits för att skriva texterna. Verkar det fortfarande rörigt? I så fall läs instruktionerna här. Men var finns arbetsbladen? Jo, de finns på diskbänken i sal 6. Bara att hämta dem man vill ha. Jag kan inte lägga upp dem på Åsas no eftersom jag inte tillverkat dem själv (förutom korsorden då ).

Människans utveckling






Människosläktets tidiga utveckling skedde i Afrika. Alla fossil från vår utvecklingsgren från för 7 miljoner år sedan till för 2 miljoner år sedan som hittats levde i Afrika. Någon gång för knappt 2 miljoner år sedan började dock människoliknande varelser av släktet Homo sprida sig i världen, och befolkade ganska snabbt stora delar av Asien och Europa, ända bort till Indonesien och Kina.
(från Wikipedia)

Om du vill lära dig mer om människans utveckling på ett enkelt och kul sätt kan du ta en titt här.
Vi såg en film om människans tidiga utveckling, den var välgjord och man fick en glimt av det hårda liv som de tidiga människorna levde.


Så här beskriver utbildningsradian filmen vi så om människans utveckling:
Homo Sapiens 1 - Våra förfäders ankomst

För åtta miljoner år sedan kallnade jorden och enorma istäcken bredde ut sig över Europa och Asien. De stora kvarvarande aporna på den afrikanska savannen uppfann ett nytt sätt att ta sig fram; de började gå upprätt. Nästa ras som befolkade Afrika var Homo Habilis - den händiga människan. Habilis blev med tiden Homo Erectus, en art som upptäckte elden och gav sig ut för att erövra världen. De kom att bilda basen för den utveckling som skulle komma att bli vår egen art.

Dinosauriefilm

För att eleverna ska få inspiration till att skriva bra texter i evolutionshäftet ser vi på en del film nu. Senast var det en film från UR, utbildningsradion som heter Älskade dinosaurier.

Så här beskriver UR filmen:
Vad är det som är så speciellt med de där utdöda jättedjuren? Ett populärvetenskapligt program om ny forskning som visar på nya sidor av dinosaurier. Vi träffar forskare från Kanada, Kina, USA och Sverige.Vad är det som är så speciellt med de där utdöda jättedjuren? Ett populärvetenskapligt program om ny forskning som visar på nya sidor av dinosaurier. Vi träffar forskare från Kanada, Kina, USA och Sverige.

Filmen handlade bland annat om velociraptorer, ganska små köttätande dionosaurier med- fjädrar!



Velociraptor i fjäderskrud

Velociraptor hade fjädrar, inte för att flyga utan för att hålla sig varm. På bakfötterna hade den vassa klor som kom till användning vid jakt. Klorna kunde riva bytesdjuret i halsen eller i buken så att det förblödde.




Velociraptorns storlek i förhållande till en människa.

Mark Norell, paleontolog vi American museum of natural history medverkade i filmen. Han säger bland annat:
"Dinosaurs are not extinct, we just call them birds now."

Här nedanför Kan du se en intervju med Mark Norell.

Mark Norell

Ja, de kanske inte skickade ut den bästa reportern i Neapel, för den här intervjun.

Naturligt urval

Survival of the fittest - De bäst anpassade överlever

Det handlar om vem som får para sig och föra sina gener vidare till nästa generation. Detta gäller både växter och djur. Både växter och hur får mer avkomma än vad som kan överleva. Vilka överlever? Vi tar ett förenklat exempel som handlar om limpdjur (som jag har hittat på).

På bilden här nedanför ser vi en flock välmående, växtätande limpdjur. Alla tillhör arten limpdjur, men alla individer har sina egna, unika egenskaper. De har gott om mat och nästan inga problem med rovdjur. De förökar sig och blir fler och fler. Till slut är de så många att maten inte räcker till alla. Limpdjuren ger sig då av för att leta efter mat.



De hittar mat på ett berg, problemet är bara att det är mycket kallare på berget. De limpdjur som har tunn päls dör och de som är lurviga överlever:

Vilka får para sig? Jo, de lurviga överlevarna så klart. De lurviga parar sig och får lurviga ungar som i sin tur klarar kylan, överlever och parar sig och så vidare.

I det här exemplet var det limpdjuren med lurvig päls som var bäst anpassade. Man kan ju också tänka sig att limpdjuren vandrat åt ett annat håll och hittat mat på en äng. Där fann de mat, men där lurade också rovdjur. Då hade de snabbaste och mest uppmärksamma limpdjuren klarat sig bäst och sedan fått para sig och föra sina gener vidare.

I din biologibok på sidan 386 finns ett klassiskt exempel på naturligt urval som handlar om björkmätare i England. Läs det!

Björkmätare

Björkmätare

Evolutionshäftet och fossil

Evolutionshäftet
Innan sportlovet bestämde vi att vi inte skulle ha prov på den här kursen, utan i stället skulle alla lämna in ett häfte som handlar om evolutionen. Anvisningar och instruktioner till hur häftet ska utformas har jag mejlat ut till er. Senare kanske jag lägger ut det på Åsas no-sajten.

Vi har hunnit med att arbeta med några av arbetsbladen som ska ingå i häftet, nämligen

• Jorden och livets utveckling
• Jordens utveckling
• Olika fossil
• Fossil.

Redan fyra kryss på listan! (förutom de två filmkryssen)

Fossil
Från Wikipedia:

" Fossil är förstenade växter eller djur. De äldsta fossilen på jorden är ca 3,8 miljarder år och är lämningar efter bakterier, som levde under jordens barndom. För att kunna avgöra hur gammalt ett fossil är kan man ta hjälp av berggrunden eller mätningar av radioaktivt sönderfall. Genom att studera fossil från olika tidsåldrar kan man bland annat förstå tidigare ekosystem på jorden och klimatets påverkan på växter och djur. De som arbetar med fossil kallas för paleontologer."

Vi tittade på några av fossilen som finns i skolans fossilsamling:


Fossil ormbunke.


Sjölilja. Sjöliljan ser ut som en växt, men det är faktiskt ett djur. För 500 miljoner år sedan fanns det gott om olika arter av sjöliljor i haven. De flesta av de utdöda arterna var fastsittande. De viftar in lättsmält mat, det vill säga plankton och dött organiskt material, med de långa armarna.


Två trilobiter och en ortoceratit.
Trilobiter är utdöda. De räknas till leddjuren, liksom insekter och kräftdjur. En del trilobiter kröp omkring på havsbotten medan andra kunde simma.
Även ortoceratiterna är utdöda. De är släkt med dagens bläckfiskar. På bilden här nedanför ser du en modell av en ortoceratit:


Ortoceratit - bläckfisk med strut på huvudet.



Ammonit, en annan utdöd bläckfisk.

Nationella noproven

Vår dam på expeditionen berättade för mig att det blir fysikprovet som Runbyskolans elever får göra. Det var precis det jag hoppades på eftersom fysik är mitt favoritämne och jag tror att det kommer att passa de flesta av er bäst. Ibland har man tur.

Evolutionskursen är igång!

Ja, egentligen är kursens namn lite missvisande eftersom vi börjar från början, med Big Bang och jordens uppkomst. Men jag gillar inte otympliga kursnamn och eftersom kursens tyngdpunkt kommer att ligga på evolutionen så kursen får heta det.

Idag har vi sett två filmer om Big Bang. Först en kort på cirka 12 minuter som förklarade det hela enkelt och tja... kanske lite barnsligt men jag tyckte att den passade bra som introduktion och uppvärmning inför den andra, längre filmen som var mycket mer svårsmält.


Den stora smällen

Lite fakta om Big Bang, som jag kopierat från en trevlig sajt som heter rymdportalen.com:

Enligt teorin om Big Bang skapades vårt universum för ca 12-15 miljarder år sedan ur ett mycket kompakt och energirikt tillstånd, en så kallad singularitet. Denna del av teorin om Big Bang har av många forskare ansetts ha stora brister. Den engelske fysikern Stephen Hawking har visat på en möjlighet att det inte behöver ha rått en singularitet innan Big Bang.

Stephen Hawking

Enligt Hawkings hypotes ska istället tiden och rummet ha varit hopflätade och bildat en slags avrundad geometri. En liknelse kan låta sig göras om man låter jordens breddgrader symbolisera tiden och jordens längdgrader får symbolisera rummet. Det finns då en punkt (nordpolen) där man inte kommer längre norr ut, men någon kant finns inte.

Big Bang-modellen är fortfarande omtvistad. Det finns dock starka observationer som styrker den. De främsta är:

• Rödförskjutningen. Avlägsna galaxer sänder ett ljusspektra förskjutet mot den röda delen, vilket tolkas som att universum expanderas.
• Bakgrundsstrålningen. Från varje riktning i universum finns en värmestrålning som inte varierar mer än en del på tiotusen från en riktning till en annan. Denna strålning antas härröra från Big bang.
• Materiefördelningen. Väte och helium kan inte produceras i stjärnorna på något sätt så att ämnena blir så väl utspridda och vanliga som de enligt alla observationer är.

Avslutningsvis vill jag bara säga: Välkomna tillbaka efter lovet! Det var kul att se er igen.